Sjö- och båtförarutbildningar

En båt är en farkost för färd på vatten och sådana har funnits i mer än 8000 år, de äldsta funna i Norden är kring 2000 år gamla. I tusentals år har båtarna tillverkats av naturmaterial som djurhudar, vass, trä eller andra växter. Under industrialiseringen i mitten av 1800-talet började man tillverka båtar av stål och metall, men allmogens och de enklare sjömännens båtar fortsatte vara av trä. Sedan mitten av 1900-talet tillverkas dock allt fler båtar av plast eller glasfiber.

Ungefär samtidigt som industrialiseringen tog fart började en del grupper i samhället få ekonomiska möjligheter att unna sig fritid och semester, dessa grupper efterfrågade andra båtar än de som användes till fiske och transport. Det började då byggas olika motor- eller segelbåtar som skulle framföras för nöjes skull eller i tävlingssammanhang. Fritidsbåtar delas sedan dess in i två huvudgrupper; motorbåtar och segelbåtar. Det finns även jollar, roddbåtar och kanoter/kajaker. Motorbåtar drivs naturligtvis mekaniskt, segelbåtar av vindkraft och roddbåtar eller liknande drivs av åror, paddlar och mänsklig muskelkraft. Många båtar idag kan framföras med både segel eller motormaskineri. De svenska fritidsbåtsklubbarna är ofta uppdelade efter detta – vissa båtägare är med i motorbåtssällskap och andra i segelsällskap. Många fritidsbåtsägare med träbåt väljer även att engagera sig i sammanslutningar för träbåtsentusiaster. Olika storlekar, material och modeller ger båtarna olika egenskaper och olika möjligheter för den som seglar eller kör. Hur stor båt eller på vilket vatten du vill köra på avgör vilka kompetenser och intyg du bör skaffa dig. Varje båt (även fritidsbåtar) ska enligt sjölagen vara bemannad på ett betryggande sätt och förare som brister i gott sjömanskap kan dömas till böter eller till och med fängelse. Intyg är viktiga.



Vem bestämmer över sjöfarten och sjöfartsutbildningarna?
Det är flera myndigheter och intresseföreningar som tillsammans ansvarar för att den svenska sjötrafiken är trygg och säker, samt att du som kör eller arbetar på en båt har goda kunskaper och rätt utrustning:

Sjöfartsverket tillhandahåller och utvecklar säkra, miljövänliga och effektiva sjövägar med service dygnet runt – tex assisterar verket vid isbrytning på farleder, underhåller sjämärken, förbättrar sjösäkerheten och underlättar tillgängligheten i de allmänna farlederna och hamnarna. Tidigare såg de även till att befäl ombord på båtar och skepp hade rätt kompetens. Nu sköts detta av Nämnden för båtlivsforskning (NfB) i samarbete med Transportstyrelsen och landets tre största ideella båtorganisationer.



Vilka båtförarutbildningar och intyg behövs?
Ett vanligt förekommande begrepp i båtutbildningssammanhang är ”Skepparexamen” som är en gammal benämning för den examen som yrkesarbetande skeppare hade förr i tiden. Detta begrepp används inte längre; Grundutbildningarna för fritidsbåtar heter numera ”Förarintyg” (kallas även ”båtkörkort”) och ”Kustskepparintyg”. Dessa kan kompletteras och byggas på efter eget intresse och behov; till exempel kan du ta en Utsjöskepparexamen för långresor på havet, Kanalintyg för att färdas på Europas inre vattenvägar eller manöverintyg för att köra snabba båtar i hög sjö. Du kan även ta olika radio- eller radarcertifikat liksom skaffa dig en särskild yrkesutbildning för att arbeta kommersiellt på sjön.

För att framföra fritidsbåtar som är mindre än 12 meter behövs egentligen ingen särskild utbildning eller något lagstadgat kort på samma sätt som för till exempel bil eller motorcykel. Men alla sjöaktiva organisationer och intresseklubbar för båtfolk rekommenderar alla båtförare att åtminstone gå en utbildning för Förarintyg / Båtkörkort. Vill du köra båtar som är mer än 12x4 meter stora måste du dock skaffa ett Kustskepparintyg.

Den första, grundläggande båtutbildningen som rekommenderas för dig som ganska nyligen upptäckt båtlivet är alltså kursen för ”Förarintyg” som även kallas ”Båtkörkort” hos vissa kursanordnare. Kursen riktar sig till båtmänniskor som mestadels befinner sig på mindre fritidsbåt i hyfsat skyddat vatten (sjö eller inre skärgården). Kursmomenten är ger grundläggande kunskaper i navigation, väjningsregler och sjösäkerhet. Efter avslutad kurs kan du skriva ett prov och få ett så kallat förarintyg. Intyget ger ingen behörighet att köra båt som yrke, men ger ofta rabatt på båtförsäkringen och är ett krav för att få hyra båt hos många båtuthyrningsföretag.

Påbyggnadskursen för den som redan kan grunderna, har större erfarenhet av sjölivet, kör en större båt eller vill ge sig ut på mer öppna hav heter ”Kustskepparintyg” som även kallas ”Kustskepparen”. Kursen ger kunskaper för längre färder över öppet hav och på natten. Du får även fördjupade kunskaper om sjöfartsregler, navigation och säkerhet på sjön. Provet efter kursen ger ett kustskepparintyg. Kursintyget är ett lagkrav för att få köra en fritidsbåt som är längre än 12 meter och bredare än 4 meter.

Efter de grundläggande kurserna och intygen kan du, om du vill, fortsätta med många olika påbyggnadsutbildningar för olika fritidsbåtar, olika väder- eller siktförhållanden, olika farvatten och så vidare. Kunskaper om sjön, båtar och båtlivet är bra för alla som spenderar tid på vattnet – det gör båtfärderna säkrare, tryggare och roligare! Läs mer om alla båtutbildningar i flikarna nedan!

För den som vill kunna använda sin båt i jobbet, till exempel en hantverkare som vill kunna göra jobb ute på en ö, eller en båtägare som vill kunna köra mindre charterturer, heter kursen ”Fartygsbefäl klass VIII” och ger den lägsta grunden för att få köra båt yrkesmässigt. Läs mer om yrkeskurser för sjöfart på denna flik.