Utbildning av fritidsförare kan rädda liv i trafiken
Antalet omkomna i svensk vägtrafik minskade under förra året medan dödssiffrorna i spårtrafiken, till sjöss och inom luftfarten ökade något. De allvarliga trafikolyckorna drabbar fler fritidsutövare än yrkestrafikanter och allra farligast är det för män som står för en övervägande del av de omkomna eller skadade i alla trafikslag. Det visar Transportstyrelsens rapport om trafiksäkerheten i Sverige 2015. För att minska olycksriskerna satsar man bland annat på tillsyn, utbildning och information bland dem som framför fordon eller vistas på spår, sjö, väg och i luften. Särskilda insatser görs för att utbilda ”fritidsförare” i flera trafikslag.
Varje år ger Transportstyrelsen ut rapporter om trafikssäkerhetsläget i Sverige; det är både siffror och statistik liksom information om vad myndigheten gjort för att öka säkerheten ytterligare. Det ingår i deras uppdrag att formulera regler, pröva tillstånd och utföra tillsyn inom alla trafikslag. Underhåll eller ombyggnad av väg, järnväg, sjöleder och luftrum sköts av andra statliga verk vilkas arbete inte omnämns i den aktuella rapporten.
Rapporten som nyligen presenterades avser antalet omkomna och allvarligt skadade under år 2015, samt vad Transportstyrelsen gjort för att höja säkerheten under året. Siffrorna är än så länge preliminära, men alla fyra trafikslag - väg, järnväg, sjö och luftfart – omfattas av rapporten.
Olyckor, risker och säkerhetssatsningar vid järnvägen
Sammanställningen av allvarliga olyckor och dödsfall i spårbunden trafik inkluderar järnväg, tunnelbana och spårväg. Siffrorna visar att det är tunnelbanan som stått för dystra olycksökningar medan järnvägen och spårvägen har blivit något säkrare under 2015:
I rapporten framgår det att ingen passagerare har omkommit eller blivit allvarligt skadad ombord på tågen och endast ett fåtal har trillat från plattformar. Det är tydligt att de allra flesta dödsfallen och allvarliga olyckorna sker när personer – olovligt eller med tillstånd - vistas på spårområdet eller i järnvägskorsningar.
I tunnelbanan har antalet dödsfall och allvarliga olyckor mer än fördubblats det senaste året. I samtliga fall är det olyckor som skett då någon befunnit sig olovligt på tunnelspåret, antingen av fri vilja eller genom fall från plattformen när tunnelbanetåget kommit körande.
Endast en av de omkomna vid järnvägen/tunnelbanan var anställd och yrkesverksam när olyckan inträffade, en annan anställd blev allvarligt skadad under året. Majoriteten är alltså privatpersoner som vistas på eller vid spåren. Ungefär 65-70% av dödsfallen klassificeras som självmord vilket innebär att ett fytiotal tillbud troligen var rena olyckshändelser.
Under året har Transportstyrelsen granskat säkerhetsystem för järnvägsföretag och banföretag så att infrastrukturen ska bli säkrare. Genom tillsynsverksamhet och uppföljningar har ett järnvägsföretag blivit av med sitt tillstånd och ett par andra företag har fått förelägganden kring säkerheten. Teknik, signalsytem och trafikledning är avgörande för att förhindra flera olycksfall, men när privatpersoner vistas olovligt i spårområdet är det svårare att motverka incidenter. Tillsyn av trafikledningar har lett till ett antal åtgärder och på så vis hoppas man ha höjt säkerheten. IT-system, dokumentation och rutiner verkar ofta vara det som brister.
Dessutom har Transportstyrelsen arbetat med förnyelse av tågförarutbildning och direktiv för lokförare så att de ska vara bättre förberedda i svåra situationer.
Olyckor i luften
Under 2015 omkom 6 personer och 8 personer skadades allvarligt i svensk luftfart. Dödssiffran är den högsta på flera år och även skadeantalet är högre än året innan. Alla olyckorna skedde vid icke-kommersiell flygning; inom linjetrafik och chartertrafik har ingen människa omkommit eller skadats allvarligt på mer än tio år.
Luftfartsolyckorna skedde alltså inom allmänflyg och särskilt med skärmflyg, hängflyg, ultralätta eller privata flyg. Majoriteten av de som dog eller blev allvarligt skadade var män som skärmflög eller hängflög vid olyckstillfället. Statistiken från året innan följer i stort sätt samma mönster.
Transportstyrelsen driver ett omfattande arbete för att ta fram nya mål och riktlinjer för allmänflyget, det vill säga det icke-kommersiella privatflygandet. I detta involveras många av luftfartens aktörer och flygutbildare för att tillsammans höja flygsäkerheten. Här är naturligtvis frågor om kompetens och säkerhetstänk vid privatflygningar, inte minst med mindre flygfarkoster, i fokus.
Olyckor, risker och säkerhetssatsningar till sjöss
Ingen person omkom inom svensk yrkessjöfart under 2015, men antalet yrkesmän som skadades allvarligt till sjöss var 34 stycken. Hälften var arbetsplatsolyckor så som att personen halkade eller ramlade ombord.
Inom fritidsbåtssektorn omkom så många som 36 personer, alla pojkar och män. Här finns ingen statistik över skadade då systemet för sådan rapportering är under uppbyggnad. Förutom två dödsfall genom förgiftning vid läckage på en värmare omkom samtliga genom drunkning. Ingen allvarlig olycka har skett i kollission med andra båtar eller föremål, de olycksdraddade fritidsbåtarna har varit ensamma ute på sjön eller i närheten av en hamn.
Extra uppmärksamhet har 2015 riktats mot kanotolyckor – ovanligt många allvarliga incidenter har inträffat med kanotister. Normalåret omkommer mindre än två kanotister och detta år omkom så många som 6 personer. Detta föranledde extra informations- och säkerhetssatsningar under sommaren. För att öka kanotisternas säkerhetsmedvetande gjordes kampanjer ihop med Kanotförbundet och flera kanotuthyrare. Eftersom det visat sig att vattenskyddade mobiltelefoner är avgörande för att kunna tillkalla hjälp genomfördes en kampanj med utdelning eller uthyrning av vattentäta mobilskal. Inför kommande säsong kommer ytterligare satsningar att göras på informationsspridning och utbildning bland dem som spenderar sin fritid på eller vid sjön.
Eftersom flera tidigare båtolyckor skett i hamnområden har man med framgång sett över säkerheten i sådana miljöer. I övrigt påpekar Transportstyrelsen att de i samarbete med andra myndihgheter och båtorganisationer har fått säkerhetsfrågor att uppmärksammas alltmer på mässor, kurser och i media. Upplysning och utbildning är viktigt – inte minst för fritidsutövare.
”Båförarkort” för samtliga fritidsbåtar diskuteras emellanåt även om det än så länge inte finns krav på förarintyg i mindre båtar. För att köra fritidsbåtar som är över 12 meter krävs kustskepparintyg och i den utbildningen är navigation och säkerhet i fokus. Läs mer om sjöfartsutbildning och kustskepparintyg här.
Dödsfall och säkerhetssatsningar i vägtrafiken
Ett viktigt mål för trafiken i Sverige är den så kallade Nollvisionen som innebär att ingen männsíska ska omkomma eller skadas allvarligt i vägtrafiken. Som mest, i mitten av 60-talet, omkom 1313 personer om året trots att vägtrafiken endast var en tredjedel så omfattande som idag. Utvecklingen är alltså positiv, men mycket kvarstår att göra för att öka trafiksäkerheten för alla som samsas på de svenska vägarna.
Medelvärdet för omkomna under 2006-2008 var 440 personer och ett steg mot Nollvisionen är att halvera dödstalet till år 2020. Statistiken för det senaste året visar att man är på rätt väg – 2015 dog 260 personer på vägarna, vilket är den lägsta siffran sedan andra världskriget. Anledningen till den totala minskningen är att olycksstatistiken för moped, cykel och gångtrafikanter ser bättre ut än på länge. Dessvärre ökade antalet omkomna bilförare, bilpassagerare och motorcyklister mellan 2014-2015.
Statistiken för allvarligt skadade i bil och på MC är ännu inte klar, men det är tydligt att dödsfallen tyvärr varit fler än 2014. Omkomna i MC-olyckor steg under senaste året från ett 30-tal till 45 personer. De som dog vid bilfärd, både förare och passagerare, var 160 personer.
Motorcykel-Sverige, oroar sig för denna utveckling och röster höjs för att krav på god utbildning och förarprov måste stärkas. I flera fall har förarprov inte ens gjorts av den som omkommit; antalet körkortslösa förare som dödades på tvåhjulig MC mer än fördubblades jämfört med året innan! Detta bidrar troligen till den negativa utvecklingen. Mer om vad som krävs för MC-kort finns här.
Som motsats till den lite dystra utvecklingen för bil- och MC-olyckorna har trafiksäkerheten visat sig mer positiv på gång- och cykelvägar. Bland mopedister, cyklister och gångtrafikanter har olyckor och dödsfall minskat till de lägsta nivåerna på flera år. Antalet omkomna cyklister kan variera mycket mellan olika år; fina sommarsäsonger verkar fler välja cykel och fler skadas då på cykelvägarna. De flesta som dog vid cykling 2015 var inblandade i kollision med motorfordon och endast tre (av 17) var singelolyckor.
Transportstyrelsens säkerhetsarbete för vägtrafiken handlar mycket om att hålla Nollvisionens mål aktuella och möjliga. De har även arbetat aktivit med forskning kring simulatorer för att avgöra förares möjlighet att köra säkert trots sjukdom. Annan medicinsk forskning har handlat om revidering av medicinföreskrifter där sjukdomsfall kan innebära begränsningar av förarbehörighet.
Parallellt med detta har man även satsat på säkerhetsutbildningar som en tydligare del av förarutbildningarna. Några exempel är att lägga in pass om ouppmärksamhet och distraktion i den obligatoriska riskutbildningen för B-körkort samt förändring av körpovet för motorcykel så att större fokus läggs på övningar som är viktiga för säkerheten. För att även förbättra säkerhetsutbildningen för de som kör moped, terränghjuling eller snöskoter har förslag tagits fram för att utveckla förarutbildningarna till dessa fordonsbehörigheter.
För säkerheten på vägarna spelar naturligtvis även fordonens skick stor roll och därför har Transportstyrelsen gjort en utredning om nya rutiner eller regler kring kontrollbesiktningar. Förslagen innebär förenklingar av besiktningsrutiner för nya fordon och troligen kan även intervallerna mellan besiktningarnas förlängas eftersom fordonsparken håller så pass god standard och olycksfallsutvecklingen ses som positiv. De flygande inspektionerna vid vägkanten föreslås istället öka – minst fem procent av de tunga yrkesfordonen bör kontrolleras och det är ett högre mål än tidigare. Avslutningsvis föreslår Transportstyrelsen att även A-traktorer ska omfattas av besiktningskrav vilket de inte gör idag.
Sammanfattning av rapportens resultat
Av de sammanställda siffrorna framgår tydligt var och hur det är farligast att vistas i trafiken; Inom spårtrafiken skedde flest dödsfall på spårområdet, till sjöss genom drunkning från fritidsbåtar eller kanoter och i luften skedde samtliga allvarliga olyckor vid privatpersoners skärm- eller hängflygning. På vägarna har antalet allvarliga motorcykelolyckor stigit medan säkerhetsutvecklingen på gång- och cykelbanor varit positiv.
Det är tydligt att privatpersoner, särskilt män, drabbas i mycket större utsträckning än yrkestrafikanter, troligen för att de färdas i mindre fordon och vid fler riskfyllda situationer. ”Fritidsförarnas” kompetens och säkerhetsmedvetande behöver ökas.
Transportstyrelsen har gjort ett mängd insatser för ökad trafiksäkerhet 2015, men fortfarande återstår arbete på flera fronter. Förutom säkerhetsarbetet hos Transportstyrelsen arbetar naturligtvis även kommuner, ideella organisationer, branschsammanslutningar, vägverket, luftfartsverket, sjöfartsverket, fordonstillverkare, privata sktörer och många andra för att öka säkerheten på svenska vägar, järnvägar, i luften och till sjöss. Tillsammans bidrar de till att trafiksäkerheten ökar även om många fortfarande omkommer eller skadas allvarligt i trafiken.
Information, utbildning, förarkompetens och rätt utrustnig är tydliga framgångfaktorer för säkerheten. Se till att din maskin eller utrustning är i gott skick, att du själv har tillräckligt god hälsa och naturligtvis en förarutbildning som är adekvat för det fordon du kör.
Varje år ger Transportstyrelsen ut rapporter om trafikssäkerhetsläget i Sverige; det är både siffror och statistik liksom information om vad myndigheten gjort för att öka säkerheten ytterligare. Det ingår i deras uppdrag att formulera regler, pröva tillstånd och utföra tillsyn inom alla trafikslag. Underhåll eller ombyggnad av väg, järnväg, sjöleder och luftrum sköts av andra statliga verk vilkas arbete inte omnämns i den aktuella rapporten.
Rapporten som nyligen presenterades avser antalet omkomna och allvarligt skadade under år 2015, samt vad Transportstyrelsen gjort för att höja säkerheten under året. Siffrorna är än så länge preliminära, men alla fyra trafikslag - väg, järnväg, sjö och luftfart – omfattas av rapporten.
Olyckor, risker och säkerhetssatsningar vid järnvägen
Sammanställningen av allvarliga olyckor och dödsfall i spårbunden trafik inkluderar järnväg, tunnelbana och spårväg. Siffrorna visar att det är tunnelbanan som stått för dystra olycksökningar medan järnvägen och spårvägen har blivit något säkrare under 2015:
I rapporten framgår det att ingen passagerare har omkommit eller blivit allvarligt skadad ombord på tågen och endast ett fåtal har trillat från plattformar. Det är tydligt att de allra flesta dödsfallen och allvarliga olyckorna sker när personer – olovligt eller med tillstånd - vistas på spårområdet eller i järnvägskorsningar.
I tunnelbanan har antalet dödsfall och allvarliga olyckor mer än fördubblats det senaste året. I samtliga fall är det olyckor som skett då någon befunnit sig olovligt på tunnelspåret, antingen av fri vilja eller genom fall från plattformen när tunnelbanetåget kommit körande.
Endast en av de omkomna vid järnvägen/tunnelbanan var anställd och yrkesverksam när olyckan inträffade, en annan anställd blev allvarligt skadad under året. Majoriteten är alltså privatpersoner som vistas på eller vid spåren. Ungefär 65-70% av dödsfallen klassificeras som självmord vilket innebär att ett fytiotal tillbud troligen var rena olyckshändelser.
Under året har Transportstyrelsen granskat säkerhetsystem för järnvägsföretag och banföretag så att infrastrukturen ska bli säkrare. Genom tillsynsverksamhet och uppföljningar har ett järnvägsföretag blivit av med sitt tillstånd och ett par andra företag har fått förelägganden kring säkerheten. Teknik, signalsytem och trafikledning är avgörande för att förhindra flera olycksfall, men när privatpersoner vistas olovligt i spårområdet är det svårare att motverka incidenter. Tillsyn av trafikledningar har lett till ett antal åtgärder och på så vis hoppas man ha höjt säkerheten. IT-system, dokumentation och rutiner verkar ofta vara det som brister.
Dessutom har Transportstyrelsen arbetat med förnyelse av tågförarutbildning och direktiv för lokförare så att de ska vara bättre förberedda i svåra situationer.
Olyckor i luften
Under 2015 omkom 6 personer och 8 personer skadades allvarligt i svensk luftfart. Dödssiffran är den högsta på flera år och även skadeantalet är högre än året innan. Alla olyckorna skedde vid icke-kommersiell flygning; inom linjetrafik och chartertrafik har ingen människa omkommit eller skadats allvarligt på mer än tio år.
Luftfartsolyckorna skedde alltså inom allmänflyg och särskilt med skärmflyg, hängflyg, ultralätta eller privata flyg. Majoriteten av de som dog eller blev allvarligt skadade var män som skärmflög eller hängflög vid olyckstillfället. Statistiken från året innan följer i stort sätt samma mönster.
Transportstyrelsen driver ett omfattande arbete för att ta fram nya mål och riktlinjer för allmänflyget, det vill säga det icke-kommersiella privatflygandet. I detta involveras många av luftfartens aktörer och flygutbildare för att tillsammans höja flygsäkerheten. Här är naturligtvis frågor om kompetens och säkerhetstänk vid privatflygningar, inte minst med mindre flygfarkoster, i fokus.
Olyckor, risker och säkerhetssatsningar till sjöss
Ingen person omkom inom svensk yrkessjöfart under 2015, men antalet yrkesmän som skadades allvarligt till sjöss var 34 stycken. Hälften var arbetsplatsolyckor så som att personen halkade eller ramlade ombord.
Inom fritidsbåtssektorn omkom så många som 36 personer, alla pojkar och män. Här finns ingen statistik över skadade då systemet för sådan rapportering är under uppbyggnad. Förutom två dödsfall genom förgiftning vid läckage på en värmare omkom samtliga genom drunkning. Ingen allvarlig olycka har skett i kollission med andra båtar eller föremål, de olycksdraddade fritidsbåtarna har varit ensamma ute på sjön eller i närheten av en hamn.
Extra uppmärksamhet har 2015 riktats mot kanotolyckor – ovanligt många allvarliga incidenter har inträffat med kanotister. Normalåret omkommer mindre än två kanotister och detta år omkom så många som 6 personer. Detta föranledde extra informations- och säkerhetssatsningar under sommaren. För att öka kanotisternas säkerhetsmedvetande gjordes kampanjer ihop med Kanotförbundet och flera kanotuthyrare. Eftersom det visat sig att vattenskyddade mobiltelefoner är avgörande för att kunna tillkalla hjälp genomfördes en kampanj med utdelning eller uthyrning av vattentäta mobilskal. Inför kommande säsong kommer ytterligare satsningar att göras på informationsspridning och utbildning bland dem som spenderar sin fritid på eller vid sjön.
Eftersom flera tidigare båtolyckor skett i hamnområden har man med framgång sett över säkerheten i sådana miljöer. I övrigt påpekar Transportstyrelsen att de i samarbete med andra myndihgheter och båtorganisationer har fått säkerhetsfrågor att uppmärksammas alltmer på mässor, kurser och i media. Upplysning och utbildning är viktigt – inte minst för fritidsutövare.
”Båförarkort” för samtliga fritidsbåtar diskuteras emellanåt även om det än så länge inte finns krav på förarintyg i mindre båtar. För att köra fritidsbåtar som är över 12 meter krävs kustskepparintyg och i den utbildningen är navigation och säkerhet i fokus. Läs mer om sjöfartsutbildning och kustskepparintyg här.
Dödsfall och säkerhetssatsningar i vägtrafiken
Ett viktigt mål för trafiken i Sverige är den så kallade Nollvisionen som innebär att ingen männsíska ska omkomma eller skadas allvarligt i vägtrafiken. Som mest, i mitten av 60-talet, omkom 1313 personer om året trots att vägtrafiken endast var en tredjedel så omfattande som idag. Utvecklingen är alltså positiv, men mycket kvarstår att göra för att öka trafiksäkerheten för alla som samsas på de svenska vägarna.
Medelvärdet för omkomna under 2006-2008 var 440 personer och ett steg mot Nollvisionen är att halvera dödstalet till år 2020. Statistiken för det senaste året visar att man är på rätt väg – 2015 dog 260 personer på vägarna, vilket är den lägsta siffran sedan andra världskriget. Anledningen till den totala minskningen är att olycksstatistiken för moped, cykel och gångtrafikanter ser bättre ut än på länge. Dessvärre ökade antalet omkomna bilförare, bilpassagerare och motorcyklister mellan 2014-2015.
Statistiken för allvarligt skadade i bil och på MC är ännu inte klar, men det är tydligt att dödsfallen tyvärr varit fler än 2014. Omkomna i MC-olyckor steg under senaste året från ett 30-tal till 45 personer. De som dog vid bilfärd, både förare och passagerare, var 160 personer.
Motorcykel-Sverige, oroar sig för denna utveckling och röster höjs för att krav på god utbildning och förarprov måste stärkas. I flera fall har förarprov inte ens gjorts av den som omkommit; antalet körkortslösa förare som dödades på tvåhjulig MC mer än fördubblades jämfört med året innan! Detta bidrar troligen till den negativa utvecklingen. Mer om vad som krävs för MC-kort finns här.
Som motsats till den lite dystra utvecklingen för bil- och MC-olyckorna har trafiksäkerheten visat sig mer positiv på gång- och cykelvägar. Bland mopedister, cyklister och gångtrafikanter har olyckor och dödsfall minskat till de lägsta nivåerna på flera år. Antalet omkomna cyklister kan variera mycket mellan olika år; fina sommarsäsonger verkar fler välja cykel och fler skadas då på cykelvägarna. De flesta som dog vid cykling 2015 var inblandade i kollision med motorfordon och endast tre (av 17) var singelolyckor.
Transportstyrelsens säkerhetsarbete för vägtrafiken handlar mycket om att hålla Nollvisionens mål aktuella och möjliga. De har även arbetat aktivit med forskning kring simulatorer för att avgöra förares möjlighet att köra säkert trots sjukdom. Annan medicinsk forskning har handlat om revidering av medicinföreskrifter där sjukdomsfall kan innebära begränsningar av förarbehörighet.
Parallellt med detta har man även satsat på säkerhetsutbildningar som en tydligare del av förarutbildningarna. Några exempel är att lägga in pass om ouppmärksamhet och distraktion i den obligatoriska riskutbildningen för B-körkort samt förändring av körpovet för motorcykel så att större fokus läggs på övningar som är viktiga för säkerheten. För att även förbättra säkerhetsutbildningen för de som kör moped, terränghjuling eller snöskoter har förslag tagits fram för att utveckla förarutbildningarna till dessa fordonsbehörigheter.
För säkerheten på vägarna spelar naturligtvis även fordonens skick stor roll och därför har Transportstyrelsen gjort en utredning om nya rutiner eller regler kring kontrollbesiktningar. Förslagen innebär förenklingar av besiktningsrutiner för nya fordon och troligen kan även intervallerna mellan besiktningarnas förlängas eftersom fordonsparken håller så pass god standard och olycksfallsutvecklingen ses som positiv. De flygande inspektionerna vid vägkanten föreslås istället öka – minst fem procent av de tunga yrkesfordonen bör kontrolleras och det är ett högre mål än tidigare. Avslutningsvis föreslår Transportstyrelsen att även A-traktorer ska omfattas av besiktningskrav vilket de inte gör idag.
Sammanfattning av rapportens resultat
Av de sammanställda siffrorna framgår tydligt var och hur det är farligast att vistas i trafiken; Inom spårtrafiken skedde flest dödsfall på spårområdet, till sjöss genom drunkning från fritidsbåtar eller kanoter och i luften skedde samtliga allvarliga olyckor vid privatpersoners skärm- eller hängflygning. På vägarna har antalet allvarliga motorcykelolyckor stigit medan säkerhetsutvecklingen på gång- och cykelbanor varit positiv.
Det är tydligt att privatpersoner, särskilt män, drabbas i mycket större utsträckning än yrkestrafikanter, troligen för att de färdas i mindre fordon och vid fler riskfyllda situationer. ”Fritidsförarnas” kompetens och säkerhetsmedvetande behöver ökas.
Transportstyrelsen har gjort ett mängd insatser för ökad trafiksäkerhet 2015, men fortfarande återstår arbete på flera fronter. Förutom säkerhetsarbetet hos Transportstyrelsen arbetar naturligtvis även kommuner, ideella organisationer, branschsammanslutningar, vägverket, luftfartsverket, sjöfartsverket, fordonstillverkare, privata sktörer och många andra för att öka säkerheten på svenska vägar, järnvägar, i luften och till sjöss. Tillsammans bidrar de till att trafiksäkerheten ökar även om många fortfarande omkommer eller skadas allvarligt i trafiken.
Information, utbildning, förarkompetens och rätt utrustnig är tydliga framgångfaktorer för säkerheten. Se till att din maskin eller utrustning är i gott skick, att du själv har tillräckligt god hälsa och naturligtvis en förarutbildning som är adekvat för det fordon du kör.
Skärpning behövs inför förarprov till körkort
korkort Varje sommar är trycket högt på alla platser där det ordnas förarprov – det vill säga uppkörningar och teoriprov för körkort. Främst för att... Läs mer
Kunskapskrav för maskinförare ändras dramatiskt
Under hösten har maskintillverkargiganten Caterpillar lanserat två nya bandgrävare med automatiserade digitala gräv- och mätsystem som standard. Sensorer och datorer är inte längre något valbart tillv...
Från nästa vecka får du betala ny körkortsavgift
Från och med 1 januari 2018 gäller en ny körkortsavgift som alla körkortstagare behöver betala till Transportstyrelsen. Tidigare har man, för att skaffa ett körkort, betalat flera avgifter för bland a...
Första simulatorn för tunga godståg till lokförarutbildning
Tidigare i höstas levererade VTI (Statens oberoende Väg- och Transportforskningsinstitut) sin första simulator för tunga godståg. De har i åratal utvecklat tågsimulatorer, sammanställt hårdvara och eg...
Nya regler för hjälmar på MC, moped och terrängfordon
För dig som använder (eller borde använda) hjälm på fordon eller maskiner är det av stor vikt att hålla koll på Transportstyrelsen skyddshjälmsföreskrifter. Däri tydliggörs vilka regler som gäller för...
Utveckling av säkrare drönare utan pilot
Just nu utvecklas branschen kring obemannade luftfarkoster, så kallade drönare eller UAV, i rasande fart. Det som för några år sedan eventuellt kändes som en surrande fluga är nu högteknologisk magi....