Förslag för framtidens transporter
Hur ser det svenska transportsystem ut i framtiden? Vad måste göras för att vi ska hänga med i utvecklingen? Var ska regering och myndigheter lägga sina resurser för att våra vägar, järnvägar, farleder och vår luftfart ska ligga i framkant?
I slutet av augusti lämnade Trafikverket sitt förslag på nationell plan för framtidens svenska transportsystem. Förslaget, som gäller tiden 2018-2029, lämnades till regeringen och skickades samtidigt ut på remiss till intressenter som kan lämna synpunkter fram till sista november. Inte förrän i vår kommer dock regeringen presentera den slutliga planen. Sedan Trafikverket släppte sitt förslag har massmedia, experter och tyckare redan skrivit oändligt många spaltmetrar och inlägg om vad planerna kan innebära för olika delar av landet, för olika trafikslag och för olika individer eller företagssatsningar. Eftersom planförslaget säger en hel del om vad Sverige vill med framtidens transporter, fordon och färdsätt ska vi här försöka sammanfatta vad det innehåller:
Planen, som alltså gäller för ett helt dussin år framöver, handlar om konkreta förslag på åtgärder för att underhålla och utveckla den statliga infrastrukturen – alltså våra gemensamt ägda vägar och järnvägar, vår sjö- och luftfart. Den statliga infrastrukturen ska naturligtvis även samspela med den som drivs av regioner, kommuner och enskilda markägare så insatser föreslås även för att förbättra delar av dessa.
Det är tydligt att man vill att det svenska transportsystemet ska vara effektivt och hållbart både idag, och i framtiden (så som man hoppas och tror att framtiden kommer att se ut). Transporterna ska förbättra livet och möjligheterna för både privatpersoner, företag och organisationer. Det finns alltså mycket att ta hänsyn till.
I Trafikverkets plan är det tydligt att man främst vill satsa på att återställa och utveckla järnvägens funktionalitet, främja säkrare vägar och höja säkerheten för oskyddade trafikanter, se till att gods kan fraktas lättare mellan väg-järnväg-sjöfart, bidra till hållbara miljöer i städerna och samtidigt erbjuda god standard på landsbygden. I enlighet med andra politiska mål ska man också sträva efter att minska transportsektorns miljöpåverkan och skapa förutsättningar för att utveckla morgondagens mer teknikfokuserade transportsystem.
Planen bygger på en budget om 622,5 miljarder kronor och väntas leda till ett modernt, effektivt och hållbart transportsystem. Investeringar som nämns finns delvis i de redan aktuella planeringarna och därmed är stora delar av pengarna redan uppbundna av tidigare avtal eller påbörjade projekt. Resten är nysatsningar och vidareutvecklingar.
Återställa och utveckla järnvägen
I förslaget till transportplan dominerar satsningarna på järnvägen, inte minst då det gäller dess underhåll som länge varit eftersatt. Huvudmålet är att säkerställa så hela järnvägssystemet har en hög säkerhet och att banorna som trafikeras i dag ska fungera utmärkt i framtiden. Underhållet ska särskilt säkerställa funktionalitet på de banor i järnvägssystemet som hanterar Sveriges viktigaste transportflöden: Västra och Södra stambanan, Stålpendeln och Malmbanan. Även det viktiga resandet på banorna i storstadsområdena prioriteras. De stora stråk som hanterar viktiga flöden för både pendling och godstrafik måste fungera bättre och ha avsevärt färre störningar i framtiden.
De planerade höghastighetsjärnvägen i mellersta och södra Sverige omtalas i planen och rekommendationen är att utbyggnaden sker stegvis, i samklang med planerna som diskuterats genom Sverigeförhandlingen. I förslaget nämns vilka sträckor som först ska få höghastighetsmöjligheter, vilka som ska breddas och vilka som ska prioriteras på andra sätt. Exempelvis föreslås sträckan Uppsala-Stockholm bli fyrspårig för att öka bostadsbyggandet i norra Stockholmregionen, från Umeå vill man bygga en första delsträcka på den kustnära Norrbotniabanan norrut, Malmbanan ska klara högre axellaster och sista etappen av Västkustbanan ner till Helsingborg ska färdigställas.
Självklart föreslås även insatser för ökad trygghet och säkerhet på och kring spåren, exempelvis med stängsel och övervakning.
Trafikverket påminner även om den nya teknikens möjligheter och potential inom järnvägssektorn. Signalanläggningar, radiosystem och digitala lösningar behöver uppdateras och i många fall bytas ut till modernare alternativ. På en del håll används fortfarande signaler som är mer än femtio år gamla!
Funktionella och säkra vägar
Gällande bilvägarna förordnas ökade satsningar för ökad säkerhet. Man behöver även förbättra bärigheten och säkra framkomligheten för kommersiell tung trafik, förbifarter runt Stockholm och förbättringar på flera Europavägar och Riksvägar behöver göras. En tvärförbindelse söder om Stockholm ska i framtiden knyta ihop Skärholmen/Kungens kurva och Flemingsberg/Haninge. Där föreslår man dessutom att pröva ny innovativ och miljöanpassad teknik, till exempel elektrifiering för tung trafik och kollektivtrafik.
För att säkerställa vägsystemets hållbarhet och kapacitet behöver mer förebyggande underhåll göras: Rekonstruktion, bro- och beläggningsunderhåll, avvattning osv ska prioriteras på högtrafikerade vägar i storstadsregionerna, på stamvägnätet för långväga person- och godstransporter, på vägar av betydelse för dagliga resor och arbetspendling, på sträckor mellan regioncentrum – samt övriga vägar av betydelse för näringslivets tyngre transporter. Vilka dessa är nämns mer specifikt i förslaget.
Naturligtvis har Nollvisionen varit en ledstjärna då man utformat förslagen för vägnätet. Nollvisionen handlar om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken och Trafikverket har med detta i alla insatser för att skydda alla i trafiken. Det är självklart att nykterhet och rätt hastighet på vägarna ska vara tydliga förutsättningar för att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Mötesseparering och trafiksäkerhetskameror är åtgärder som man vet fungerar – och därför prioriterar på det nationella vägnätet.
Förutom satsningar på bilvägarna föreslås även 1,5 miljarder kronor satsas på cykelvägar, främst för att underlätta arbetspendling i större tätortsregioner.
Moderniserad sjö- och luftfart
För sjöfarten måste framkomlighet och överflyttning av godstransporter från väg till sjö främjas. Här måste farleder och hamnar trimmas och muddras. Några sådana platser som nämns är exempelvis Trollhättekanal, Malmporten i Luleå samt farleden och slussarna vid Södertälje. Farlederna ska göras mer tillgängliga men även anpassas till de möjligheter som uppkopplade och automatiserade fartyg ger. Även vid hamnarna ska hänsyn tas till teknikens möjligheter och förslaget uppmuntrar till exempel utveckling av automatiska nykterhetskontroller i hamnområden.
Digitalisering och automation öppnar också upp för en bättre och säkrare planering och genomförande av flygtrafiken i luftrummet kring högtrafikerade flygplatser. Kring flygplatser med färre trafikhändelser öppnar tekniken för fjärrstyrning av trafikledning och andra funktioner, till exempel incheckning och säkerhetskontroller.
Hållbara städer och tillgänglig landsbygd
Redan nu satsas stora pengar och mycket kraft på de så kallade ”Stadsmiljöavtalen” för att främja hållbara stadsmiljöer. Dessa satsningar innebär att staten medfinansierar storstadsregioners satsningar för att fler ska använda kollektivtrafik eller cykel. Förutsättningen för att få stöd är att komma med motprestationer som bidrar till hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande. Dessa satsningar föreslås fortsätta. Även om ovanstående främst handlar om att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i Sveriges storstadsregioner (Stockholm, Göteborg och Malmöområdet) får även landsbygdens transportnät stöd under den föreslagna planperioden. I alla delar av landet – även det lågtrafikerade vägnätet på landsbygden – måste grundläggande standard upprätthållas. Där är ju vägarna ofta de enda transportsätten för dagliga resor, för viktig samhällsservice och för näringslivet.
Ny teknik och digitalisering
Eftersom planen handlar om både nutid och framtid är det självklart att man även vill ta höjd för den moderna digitaliseringens, elektrifieringens och automatiseringens effekter och möjligheter. Allt detta är tydliga utvecklingstrender inom transportsektorn. Trafikverket vill vara med i den positiva utvecklingen som ny teknik kan skapa, och därför samverkar man med flera olika aktörer inom forskning och innovation.
Rätt nyttjad kan digitaliseringen bidra till en effektiv och långsiktigt hållbar tillgänglighet. Det gäller för utvecklingen av respektive trafikslag, men också i hög grad för utveckling av samverkan mellan trafikslagen. Smartare arbetspendling, nya mobilitetslösningar och sätt att minska transportbehov är områden där forskning och innovation kan bidra till ett mer jämställt och inkluderande transportsystem.
För att öka kunskapen om digitaliseringens potential och ta fram välfungerande transportlösningar, planerar Trafikverket tillsammans med akademin och industrin att genomföra ett antal projekt inom såväl gods- som persontransportområdet. Det handlar exempelvis om bussystem i form av Bus Rapid Transit (BRT) som kan utgöra stommen i medelstora städers kollektivtrafik eller skapa tvärförbindelser och utveckla den regionala trafiken i stråk där efterfrågan är stor. Med hjälp av elektrifiering och automation utvecklas dessa buss-system ytterligare. För godstransporter kan det exempelvis handla om helt automatiserade och förarlösa godsflöden mellan en hamn eller en terminal till en logistiknod.
Under planperioden ska väginfrastrukturen utrustas för digital kommunikation med fordon, och inom kort kommer vi med all säkerhet ha helt autonoma fordon på vägarna. Tekniken, transportnätet och regelsystemet behöver vara väl förberedda för detta.
Miljön och allmänheten tas i beaktande
Transportplanen handlar som sagt om konkreta åtgärder inom det statliga transportnätet, men på flera sätt vill den även bidra till samhällsutvecklingen i stort. Ett sådant sätt är att uppmuntra till miljövänliga satsningar; Modern teknik erbjuder minskat beroende av miljöfarliga drivmedel inom vägtrafik och sjöfart, mer kunskap om utsläpp och buller inom luftfarten och bättre integrering av sjöfarten i samhällsplaneringen. Energieffektivisering, elektrifiering och ökad andel biodrivmedel är steg mot ett bättre transportsystem och minskad klimatpåverkan.
Förutom ovanstående är även ”upplysningsaspekterna” avgörande för planens förverkligande - även om inte planen styr detta. De grundläggande målen för 2018-2029 handlar om att trafiksäkerheten ska öka, att mobiliteten ska förbättras och att fler svenskar ska kunna (och vilja) välja kollektivt resande. Då blir det viktigt att medborgare och trafikanter – alltså vi alla – blir utbildade och upplysta för en bättre trafikmiljö. Genom informationskampanjer, utvecklade körkortsutbildningar och en öppen dialog kan kunskap, acceptans och beteende bli ännu bättre. Särskilt gällande hastigheter, användning av skyddsutrustning och nyttjande av alkohol och droger. Där kan var och en påverka framtiden!
Källa: Trafikverket
I slutet av augusti lämnade Trafikverket sitt förslag på nationell plan för framtidens svenska transportsystem. Förslaget, som gäller tiden 2018-2029, lämnades till regeringen och skickades samtidigt ut på remiss till intressenter som kan lämna synpunkter fram till sista november. Inte förrän i vår kommer dock regeringen presentera den slutliga planen. Sedan Trafikverket släppte sitt förslag har massmedia, experter och tyckare redan skrivit oändligt många spaltmetrar och inlägg om vad planerna kan innebära för olika delar av landet, för olika trafikslag och för olika individer eller företagssatsningar. Eftersom planförslaget säger en hel del om vad Sverige vill med framtidens transporter, fordon och färdsätt ska vi här försöka sammanfatta vad det innehåller:
Planen, som alltså gäller för ett helt dussin år framöver, handlar om konkreta förslag på åtgärder för att underhålla och utveckla den statliga infrastrukturen – alltså våra gemensamt ägda vägar och järnvägar, vår sjö- och luftfart. Den statliga infrastrukturen ska naturligtvis även samspela med den som drivs av regioner, kommuner och enskilda markägare så insatser föreslås även för att förbättra delar av dessa.
Det är tydligt att man vill att det svenska transportsystemet ska vara effektivt och hållbart både idag, och i framtiden (så som man hoppas och tror att framtiden kommer att se ut). Transporterna ska förbättra livet och möjligheterna för både privatpersoner, företag och organisationer. Det finns alltså mycket att ta hänsyn till.
I Trafikverkets plan är det tydligt att man främst vill satsa på att återställa och utveckla järnvägens funktionalitet, främja säkrare vägar och höja säkerheten för oskyddade trafikanter, se till att gods kan fraktas lättare mellan väg-järnväg-sjöfart, bidra till hållbara miljöer i städerna och samtidigt erbjuda god standard på landsbygden. I enlighet med andra politiska mål ska man också sträva efter att minska transportsektorns miljöpåverkan och skapa förutsättningar för att utveckla morgondagens mer teknikfokuserade transportsystem.
Planen bygger på en budget om 622,5 miljarder kronor och väntas leda till ett modernt, effektivt och hållbart transportsystem. Investeringar som nämns finns delvis i de redan aktuella planeringarna och därmed är stora delar av pengarna redan uppbundna av tidigare avtal eller påbörjade projekt. Resten är nysatsningar och vidareutvecklingar.
Återställa och utveckla järnvägen
I förslaget till transportplan dominerar satsningarna på järnvägen, inte minst då det gäller dess underhåll som länge varit eftersatt. Huvudmålet är att säkerställa så hela järnvägssystemet har en hög säkerhet och att banorna som trafikeras i dag ska fungera utmärkt i framtiden. Underhållet ska särskilt säkerställa funktionalitet på de banor i järnvägssystemet som hanterar Sveriges viktigaste transportflöden: Västra och Södra stambanan, Stålpendeln och Malmbanan. Även det viktiga resandet på banorna i storstadsområdena prioriteras. De stora stråk som hanterar viktiga flöden för både pendling och godstrafik måste fungera bättre och ha avsevärt färre störningar i framtiden.
De planerade höghastighetsjärnvägen i mellersta och södra Sverige omtalas i planen och rekommendationen är att utbyggnaden sker stegvis, i samklang med planerna som diskuterats genom Sverigeförhandlingen. I förslaget nämns vilka sträckor som först ska få höghastighetsmöjligheter, vilka som ska breddas och vilka som ska prioriteras på andra sätt. Exempelvis föreslås sträckan Uppsala-Stockholm bli fyrspårig för att öka bostadsbyggandet i norra Stockholmregionen, från Umeå vill man bygga en första delsträcka på den kustnära Norrbotniabanan norrut, Malmbanan ska klara högre axellaster och sista etappen av Västkustbanan ner till Helsingborg ska färdigställas.
Självklart föreslås även insatser för ökad trygghet och säkerhet på och kring spåren, exempelvis med stängsel och övervakning.
Trafikverket påminner även om den nya teknikens möjligheter och potential inom järnvägssektorn. Signalanläggningar, radiosystem och digitala lösningar behöver uppdateras och i många fall bytas ut till modernare alternativ. På en del håll används fortfarande signaler som är mer än femtio år gamla!
Funktionella och säkra vägar
Gällande bilvägarna förordnas ökade satsningar för ökad säkerhet. Man behöver även förbättra bärigheten och säkra framkomligheten för kommersiell tung trafik, förbifarter runt Stockholm och förbättringar på flera Europavägar och Riksvägar behöver göras. En tvärförbindelse söder om Stockholm ska i framtiden knyta ihop Skärholmen/Kungens kurva och Flemingsberg/Haninge. Där föreslår man dessutom att pröva ny innovativ och miljöanpassad teknik, till exempel elektrifiering för tung trafik och kollektivtrafik.
För att säkerställa vägsystemets hållbarhet och kapacitet behöver mer förebyggande underhåll göras: Rekonstruktion, bro- och beläggningsunderhåll, avvattning osv ska prioriteras på högtrafikerade vägar i storstadsregionerna, på stamvägnätet för långväga person- och godstransporter, på vägar av betydelse för dagliga resor och arbetspendling, på sträckor mellan regioncentrum – samt övriga vägar av betydelse för näringslivets tyngre transporter. Vilka dessa är nämns mer specifikt i förslaget.
Naturligtvis har Nollvisionen varit en ledstjärna då man utformat förslagen för vägnätet. Nollvisionen handlar om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken och Trafikverket har med detta i alla insatser för att skydda alla i trafiken. Det är självklart att nykterhet och rätt hastighet på vägarna ska vara tydliga förutsättningar för att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Mötesseparering och trafiksäkerhetskameror är åtgärder som man vet fungerar – och därför prioriterar på det nationella vägnätet.
Förutom satsningar på bilvägarna föreslås även 1,5 miljarder kronor satsas på cykelvägar, främst för att underlätta arbetspendling i större tätortsregioner.
Moderniserad sjö- och luftfart
För sjöfarten måste framkomlighet och överflyttning av godstransporter från väg till sjö främjas. Här måste farleder och hamnar trimmas och muddras. Några sådana platser som nämns är exempelvis Trollhättekanal, Malmporten i Luleå samt farleden och slussarna vid Södertälje. Farlederna ska göras mer tillgängliga men även anpassas till de möjligheter som uppkopplade och automatiserade fartyg ger. Även vid hamnarna ska hänsyn tas till teknikens möjligheter och förslaget uppmuntrar till exempel utveckling av automatiska nykterhetskontroller i hamnområden.
Digitalisering och automation öppnar också upp för en bättre och säkrare planering och genomförande av flygtrafiken i luftrummet kring högtrafikerade flygplatser. Kring flygplatser med färre trafikhändelser öppnar tekniken för fjärrstyrning av trafikledning och andra funktioner, till exempel incheckning och säkerhetskontroller.
Hållbara städer och tillgänglig landsbygd
Redan nu satsas stora pengar och mycket kraft på de så kallade ”Stadsmiljöavtalen” för att främja hållbara stadsmiljöer. Dessa satsningar innebär att staten medfinansierar storstadsregioners satsningar för att fler ska använda kollektivtrafik eller cykel. Förutsättningen för att få stöd är att komma med motprestationer som bidrar till hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande. Dessa satsningar föreslås fortsätta. Även om ovanstående främst handlar om att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i Sveriges storstadsregioner (Stockholm, Göteborg och Malmöområdet) får även landsbygdens transportnät stöd under den föreslagna planperioden. I alla delar av landet – även det lågtrafikerade vägnätet på landsbygden – måste grundläggande standard upprätthållas. Där är ju vägarna ofta de enda transportsätten för dagliga resor, för viktig samhällsservice och för näringslivet.
Ny teknik och digitalisering
Eftersom planen handlar om både nutid och framtid är det självklart att man även vill ta höjd för den moderna digitaliseringens, elektrifieringens och automatiseringens effekter och möjligheter. Allt detta är tydliga utvecklingstrender inom transportsektorn. Trafikverket vill vara med i den positiva utvecklingen som ny teknik kan skapa, och därför samverkar man med flera olika aktörer inom forskning och innovation.
Rätt nyttjad kan digitaliseringen bidra till en effektiv och långsiktigt hållbar tillgänglighet. Det gäller för utvecklingen av respektive trafikslag, men också i hög grad för utveckling av samverkan mellan trafikslagen. Smartare arbetspendling, nya mobilitetslösningar och sätt att minska transportbehov är områden där forskning och innovation kan bidra till ett mer jämställt och inkluderande transportsystem.
För att öka kunskapen om digitaliseringens potential och ta fram välfungerande transportlösningar, planerar Trafikverket tillsammans med akademin och industrin att genomföra ett antal projekt inom såväl gods- som persontransportområdet. Det handlar exempelvis om bussystem i form av Bus Rapid Transit (BRT) som kan utgöra stommen i medelstora städers kollektivtrafik eller skapa tvärförbindelser och utveckla den regionala trafiken i stråk där efterfrågan är stor. Med hjälp av elektrifiering och automation utvecklas dessa buss-system ytterligare. För godstransporter kan det exempelvis handla om helt automatiserade och förarlösa godsflöden mellan en hamn eller en terminal till en logistiknod.
Under planperioden ska väginfrastrukturen utrustas för digital kommunikation med fordon, och inom kort kommer vi med all säkerhet ha helt autonoma fordon på vägarna. Tekniken, transportnätet och regelsystemet behöver vara väl förberedda för detta.
Miljön och allmänheten tas i beaktande
Transportplanen handlar som sagt om konkreta åtgärder inom det statliga transportnätet, men på flera sätt vill den även bidra till samhällsutvecklingen i stort. Ett sådant sätt är att uppmuntra till miljövänliga satsningar; Modern teknik erbjuder minskat beroende av miljöfarliga drivmedel inom vägtrafik och sjöfart, mer kunskap om utsläpp och buller inom luftfarten och bättre integrering av sjöfarten i samhällsplaneringen. Energieffektivisering, elektrifiering och ökad andel biodrivmedel är steg mot ett bättre transportsystem och minskad klimatpåverkan.
Förutom ovanstående är även ”upplysningsaspekterna” avgörande för planens förverkligande - även om inte planen styr detta. De grundläggande målen för 2018-2029 handlar om att trafiksäkerheten ska öka, att mobiliteten ska förbättras och att fler svenskar ska kunna (och vilja) välja kollektivt resande. Då blir det viktigt att medborgare och trafikanter – alltså vi alla – blir utbildade och upplysta för en bättre trafikmiljö. Genom informationskampanjer, utvecklade körkortsutbildningar och en öppen dialog kan kunskap, acceptans och beteende bli ännu bättre. Särskilt gällande hastigheter, användning av skyddsutrustning och nyttjande av alkohol och droger. Där kan var och en påverka framtiden!
Källa: Trafikverket
Skärpning behövs inför förarprov till körkort
korkort Varje sommar är trycket högt på alla platser där det ordnas förarprov – det vill säga uppkörningar och teoriprov för körkort. Främst för att... Läs mer
Kunskapskrav för maskinförare ändras dramatiskt
Under hösten har maskintillverkargiganten Caterpillar lanserat två nya bandgrävare med automatiserade digitala gräv- och mätsystem som standard. Sensorer och datorer är inte längre något valbart tillv...
Från nästa vecka får du betala ny körkortsavgift
Från och med 1 januari 2018 gäller en ny körkortsavgift som alla körkortstagare behöver betala till Transportstyrelsen. Tidigare har man, för att skaffa ett körkort, betalat flera avgifter för bland a...
Första simulatorn för tunga godståg till lokförarutbildning
Tidigare i höstas levererade VTI (Statens oberoende Väg- och Transportforskningsinstitut) sin första simulator för tunga godståg. De har i åratal utvecklat tågsimulatorer, sammanställt hårdvara och eg...
Nya regler för hjälmar på MC, moped och terrängfordon
För dig som använder (eller borde använda) hjälm på fordon eller maskiner är det av stor vikt att hålla koll på Transportstyrelsen skyddshjälmsföreskrifter. Däri tydliggörs vilka regler som gäller för...
Utveckling av säkrare drönare utan pilot
Just nu utvecklas branschen kring obemannade luftfarkoster, så kallade drönare eller UAV, i rasande fart. Det som för några år sedan eventuellt kändes som en surrande fluga är nu högteknologisk magi....