Vad handlar Sverigeförhandlingen om egentligen?

tåg
för’handla v. -de : underhandla, överlägga; f. om ngt m ngn”.

Så förklarar Svenska Akademins ordlista vad det innebär att förhandla. Men vad gör ”Sverigeförhandlingen”? Förhandlar de med Sverige? Om Sverige? I Sverige? För Sverige? Mot Sverige? Bakom Sverige?

Nja … Sverigeförhandlingen har regeringens uppdrag att förhandla med alla Sveriges kommuner om uppförande och utveckling av och runt omkring den framtida höghastighetsjärnvägen som planeras byggas i södra halvan av landet, mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö.

Vad är en höghastighetsjärnväg och vad ska vi med den till?

Det nuvarande svenska järnvägsnätet är ganska gammalt och det är väldigt högt belastat. Inte minst kring våra större städer där regionaltåg, lokaltåg, godståg och pendlarresor trängs om tid och utrymme. Som många känner till leder detta allt för ofta till störningar, förseningar och låga hastigheter på spåren. Samtidigt har underhåll och investeringar inte hållit den takt och den nivå som dagens tågtrafik egentligen kräver. De svenska snabbtågen, X2000, har sämst punktlighet i hela Europa och våra spår är bland de mest nerslitna i västvärlden. Kraven har höjts och i nuläget måste något göras för att kunna motsvara resenärernas, medborgarnas och näringslivets behov. Både nu direkt men även på längre sikt eftersom järnvägstrafiken väntas öka ännu mer i framtiden. Sverige måste erbjuda snabba, effektiva och säkra lösningar för framtidens tåg. Något måste alltså göras, frågan är bara vad och hur.

Framtiden kräver även att våra växande storstadsregioner knyts ihop med kortare restider. Med den planerade höghastighetsjärnvägen kan resorna pressas ner till två timmar mellan Stockholm och Göteborg, samt till 2,5 timmar mellan Stockholm och Malmö. Höghastighetstågen kommer att uppnå 250-320 km/timme och de behöver vara kompatibla med gamla banor och tåg eftersom resor ska gå att ”jacka i” varandra.
Förutom det behöver orterna och kommunerna mellan huvudorterna få en förbättrad tillgänglighet, fler boendemöjligheter och en större arbetsmarknad. Goda förbindelser med tåg, kollektivtrafik och cykelleder gör att arbetstillfällen, studieplatser och boenden kommer att bli alltmer populära och attraktiva i området. Denna utveckling är intressant för kommunerna längs tågbanans nya sträckning.

Avlastningen från de vanliga stambanorna kommer göra så att de sträckorna kan skötas om bättre och effektivare. Att hela tågnätet får ett lyft i tid och funktionalitet kommer förhoppningsvis göra att fler väljer att resa med tåg och skapa sitt vardagsliv i närheten. Miljöpåverkan blir därmed positiv med mindre koldioxidutsläpp från trafiken. Miljömässigt och socialt verkar konsekvenserna hållbara och bra, men den ekonomiska hållbarheten i projektet har under det senaste halvåret varit uppe för diskussion allt oftare.

I längden ska våra spår även hänga ihop med Europas tågvägar så att man enkelt kan resa vidare söderut från Stockholm till Hamburg, likväl som att snabbt ta sig norrut till Uppsala och Arlanda.

Vad ska Sverigeförhandlingen fixa?

Sverigeförhandlingens uppdrag har flera delar, fokus just nu är att ta fram överenskommelser både inom storstadsregionerna och med de orter eller kommuner där järnvägen passerar. I närheten av spår och stationer ska satsningar även göras på intilliggande infrastruktur, bostäder, arbetsmarknad och pendlingstrafik till/från tågstoppen. Runt höghastighetsjärnvägen kommer mycket att hända, både i byggfasen och under lång tid framöver. Det blir flera enormt stora projekt som måste medfinansieras av kommuner, städer, företag och andra intressenter längst banan. Genom dialog i förhandlingarna ska dessa ges chansen att påverka och medskapa. Målet är att nå överenskommelser som gynnar så många som möjligt.

Sverigeförhandlarnas uppdrag avseende höghastighetsjärnvägen är:

- Att möjliggöra ett snabbt genomförande av projektet, det vill säga att förbereda arbetet
- Att ta fram förslag till principer för finansiering
- Att utarbeta en utbyggnadsstrategi samt hitta lösningar för spår och stationer
- Att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.
- Att tillse så att möjligheter ges och satsningar görs för att bygga tiotusentals nya bostäder i samband med infrastrukturens utveckling, även utanför storstäderna. Tidplaner och finansieringsplaner för utbyggnad järnväg, stationer, bostäder ingår.

Förhandlingsarbetet leds av HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman, båda tillsatta av regeringen. Metoden – att förhandla fram överenskommelser – har provats tidigare kring omfattande infrastruktursatsningar där fokus varit lyhördhet, tydlighet, öppenhet och dialog. Tanken är att alla inblandade ska vara ”på banan” innan själva projektet senare drar igång. Genom sverigeförhandlarnas arbete hoppas man förstås att den svenska höghastighetsjärnvägen ska bli verklighet på ett effektivt, smidigt och samhällsekonomiskt positivt sätt. Så gott det går.

Vad har man gjort hittills och vad ska man göra härnäst?

Sedan 2014 har Sverigeförhandlingens medarbetare intervjuat, analyserat och diskuterat behov och möjligheter med hundratals personer, organisationer, intressenter och experter både i Sverige och utomlands. Dialogen fortsätter och täta avstämningar görs med exempelvis med Trafikverket. Sommaren 2015 lämnades den första rapporten till regeringen. Under samma år fick man även in massvis av nyttoanalyser, önskemål och synpunkter som visar vilket mervärde en framtida höghastighetsjärnväg kan ge på lokal och regional nivå. Det finns stora förhoppningar om att den nya järnvägen ska öppna för fler och bättre bostäder, restider och arbetsmöjligheter. Näringsliv, miljö och sociala sammanhang verkar kunna påverkas positivt. Åtminstone är det vad Sverigeförhandlarna ser i sin samlade bild. Dock blir de ekonomiska kostnaderna stora. Många kritiker menar att dessa enorma investeringar kommer göra att vi inte har råd att satsa på andra nödvändiga trafik- eller infrastrukturlösningar.

I början av 2016 fick regeringen en ny rapport – denna fokuserade på hur höghastighetsjärnvägen och infrastrukturen runt denna kan finansieras och planeras. I samma veva presenterades vilka orter som banan ska passera och var stationer ska byggas (om inte projektet stöter på patrull på vägen). Under våren 2016 skakade alla berörda kommuner hand med Sverigeförhandlingens representanter och det var därmed klart att man tillsammans vill jobba för att få klart Sverigeförhandlingens målsättning. Förhandlingarna har gått bra då alla aktuella kommuner säger sig vara redo för både medfinansiering och bostadsbyggen. De har redan lovat 100 000 nya bostäder (om projektet blir av) och på flera orter har bostadsbyggandet redan börjat! Kostnaderna för projektet har dock ökat mer än vad man räknade med från början, men enligt Sverigeförhandlingen finns inga andra alternativ än att ändå bygga det man tänkt. Kommunerna mellan huvudorterna är som sagt med och nu ligger fokus på att förhandla med storstäderna. Det beräknas bli klart redan nu i början av hösten.

Senast i december 2017 ska slutrapporten presenteras för regeringen. Då ska det finnas förslag på konkret utbyggnadsstrategi för järnvägen, detaljerade avtal med kommuner längs banan samt beskrivningar av de åtgärder som behöver göras kring tillgänglighet/kollektivtrafik och bostadsbygge i städerna. Allt ska ha en prislapp och en plan för finanisering. Efter detta kan projektet godkännas (eller inte) av regeringen. Därefter sätts det i verket.

Naturligtvis kommer ett sådant här omfattande projekt få många olika följder och påverka regioner på ett helt nytt sätt. För att förutse, förebygga och underlätta vidareutveckling har Sverigeförhandlingen även i uppdrag att analysera möjligheter för järnvägsutbyggnad i norra Sverige, analysera finansieringsmöjligheter för förbindelser österut och utreda ytterligare en fast förbindelse till Danmark. För att underlätta tillgänglighet med miljövänligaalternativ ska man även ha fokus på tillgänglighet för cyklister och cykeltransport i anslutning till höghastighetsjärnvägen.

Och när allt rullar är det inte bara infrastruktur och omgivningar som påverkas - även resvanor, lokförarutbildningar, ombordarbete och banunderhåll kommer också uppgraderas för att passa framtidens tåg, vare sig de är höghastighetsvarianter eller inte.

Skärpning behövs inför förarprov till körkort

korkort Varje sommar är trycket högt på alla platser där det ordnas förarprov – det vill säga uppkörningar och teoriprov för körkort. Främst för att... Läs mer

Kunskapskrav för maskinförare ändras dramatiskt

Under hösten har maskintillverkargiganten Caterpillar lanserat två nya bandgrävare med automatiserade digitala gräv- och mätsystem som standard. Sensorer och datorer är inte längre något valbart tillv...

Från nästa vecka får du betala ny körkortsavgift

Från och med 1 januari 2018 gäller en ny körkortsavgift som alla körkortstagare behöver betala till Transportstyrelsen. Tidigare har man, för att skaffa ett körkort, betalat flera avgifter för bland a...

Första simulatorn för tunga godståg till lokförarutbildning

Tidigare i höstas levererade VTI (Statens oberoende Väg- och Transportforskningsinstitut) sin första simulator för tunga godståg. De har i åratal utvecklat tågsimulatorer, sammanställt hårdvara och eg...

Nya regler för hjälmar på MC, moped och terrängfordon

För dig som använder (eller borde använda) hjälm på fordon eller maskiner är det av stor vikt att hålla koll på Transportstyrelsen skyddshjälmsföreskrifter. Däri tydliggörs vilka regler som gäller för...

Utveckling av säkrare drönare utan pilot

Just nu utvecklas branschen kring obemannade luftfarkoster, så kallade drönare eller UAV, i rasande fart. Det som för några år sedan eventuellt kändes som en surrande fluga är nu högteknologisk magi....