Flygteori - en del av ditt framtida flygcertifikat
Alla som planerar att skaffa sig ett nytt flygcertifikat – ett för privatflyg eller yrkesflyg, ett grundläggande eller ett av de mest avancerade – behöver utveckla sina kunskaper och färdigheter med både flygteori och praktisk flygning. Flygtimmarna och de praktiska övningarna genomförs på en flygskola eller i en flygklubb, och även de teoretiska kunskaperna måste genomföras på en godkänd skola. Flygteorins innehåll är styrt, men upplägget på teorikurserna kan variera en hel del. Här reder vi ut hur-när-var, tillsammans med Ulf Gelberg som driver Flygteoriskolan i Barkarby och är engagerad aktör i Svenska Flygutbildarföreningen.
Vad ingår i teorin för flygcertifikat (vilka krav finns för flygteori)?
För att ta det vanligaste certifikatet – PPL – för privatflygare består flygteorin av nio olika ämnesområden. Dessa ämnen kan läsas var för sig eller kombineras och mixas med varandra. Ulf Gelberg rekommenderar en blandning då de olika delarna hänger ihop med varandra.
Ämnena som blivande piloter läser och slutligen prövar genom Transportstyrelsens skarpa prov är:
1. Luftfartsbestämmelser och flygsäkerhetsstandarder (Air Law): Kunskap om organisationer, regelverk och bestämmelser för flygning, om rättigheter och skyldigheter för dig som pilot och för din flygning. Självklart gäller olika regler och förutsättningar beroende på vilket luftfartyg det handlar om – flygplan och helikopter skiljer sig åt en del.
2. Luftfartyg generellt (Aircraft General Knowledge): Kunskap om flygplanet/helikopterns huvuddelar och konstruktion, exempelvis motorers och instrumentens funktion.
3. Prestanda & färdplanering (Flight Planning): Kunskap för att på bästa sätt beräkna och planera bränsleförbrukning, flygtid, lastning mm för att flyga optimalt och säkert.
4. Människans förutsättningar och begränsningar (Human Factors): Kunskap om hur människan påverkas av flygning, både fysiskt och psykiskt
5. Meteorologi (Meteorology): Kunskap i hur väder och vind uppstår, hur väderkartor och väderinformation hanteras inför och under flygning.
6. Navigation (Navigation): Kunskap om jorden och navigationsinstrument som används i flygplan/helikopter och på marken.
7. Flygoperativa procedurer (Operational Procedures): Kunskap om hur du som pilot bör agera i olika flygsituationer.
8. Aerodynamik (Principles of Flight): Kunskap om aerodynamik och faktorer eller situationer som påverkar så flygplanet eller helikoptern lyfter och flyger.
9. Flygradiokommunikation (Communications): Kunskaper om flygradioutrustning, kommunikationsrutiner och kommunikationsspråk mellan pilot och trafikledning.
Ovanstående teoretiska ämnen återkommer i fler flygcertifikat och justeras innehållsmässigt efter vilken behörighet du läser till. För exempelvis IR-behörighet, som handlar om flygning i dåligt väder, tillkommer ämnesdelar som särskild instrumentlära. Därmed finns det tillägg som är certifikatspecifika.
Blandning av teori och prakitk?
Man kan välja om man läser teorin och gör flygövningar/praktik parallellt eller var för sig. För en del fungerar det naturligtvis bäst att läsa en sak i taget, men om man gör båda delarna samtidigt har man nytta av det. Ulf Gelberg på Flygteoriskolan i Barkarby förklarar att varje praktisk flygning egentligen innehåller delar av de nio teoretiska ämnena; innan flygningen skaffar sig piloten alltid en överblick över hur flygplanet eller helikoptern ser ut, och att instrument och motor mår bra. Därefter kollar man naturligtvis väder, prestanda och flygrutt – man gör en färdplanering och genomför flygningen med hänsyn till väder, vind, aerodynamik osv. Under hela flygningen sköter piloten navigering, radiokommunikation och säkerhet. Allt med grund utifrån både teoretisk och praktisk fakta, förståelse och färdighet. Därför är det, enligt Gelberg, optimalt att varva teori och praktik.
Hur kontrolleras de teoretiska kunskaperna?
Den teoretiska utbildningens nio ämnen kan du läsa och förbereda på egen hand, men du måste även studera vid godkänd flygskola eller teoriskola. Medan man läser ämnena utför skolan delprov och diagnostiska test för att se att kursdeltagaren har förstått och tagit till sig nödvändiga kunskaper samt förstår att omsätta dessa på ett bra sätt. Efter varje del (ämne) tillhandahåller utbildaren ett så kallat ”skolprov” och de deltagare som klarar detta erbjuds därefter göra ett ”skarpt prov” på ämnet. De skarpa proven tillhandahålls och examineras digitalt hos Transportstyrelsen. När det första provet är skrivet har man 18 månader på sig att slutföra övriga ämnen.
Till varje ämnesdel finns ramar och riktlinjer för vad som ska ingå och vad som ska kontrolleras i testerna. Kunskaperna man visar på provet kategoriseras efter olika nivåer – orienterande & motiverande – beskrivande & tillämpande – förklarande & värderande. Du får en individuell bedömning utifrån detta. Till slut brukar drygt 75% bli godkända på privatflygarproven (PPL) och lite drygt 95% för ATPL vid första försöket.
Kostnader och förkunskapskrav för flygteorikurser?
Kostnaderna för flygcertifikat i sin helhet och för teoridelen specifikt varierar naturligtvis efter vilken skola du väljer, dina egna förutsättningar och utbildarens pedagogik och upplägg. En handfull pilotutbildningar är godkända för yrkeshögskoleverksamhet och är därmed studiemedelsberättigande. I dessa fall har CSN särskilda regler för finanisering med både ”vanligt studiemedel” och merkostnadslån för certifikats- och utbildningskostnader. Att läsa med studiemedel är dock endast ett fåtal förunnat eftersom inträdeskraven till högskole- och yrkeshögskoleutbildningarna är höga. Dessutom vill naturligtvis inte alla läsa sin pilotutbildning på heltid eller för ett yrkescertifikat. Som privatperson kan man ha följande summor som riktmärke:
Teoridelen av ett grundläggande privatflygarcertifikat (PPL) kostar kring 15-20 000:- och tar vanligtvis lite mindre än ett år att slutföra. Om man är studievan och har möjlighet att läsa teorin på heltid eller som intensivkurs kan man klara hela PPL-teorin på en månad. Som förkunskap rekommenderas grundläggande kunskaper i engelska spåket eftersom mycket av ”flygspråket” och delar av teorin är på engelska.
Det mest avancerade flygcertifikatet (ATPL) är ett kommersiellt flygcertifikat och kostar ca 50 – 70 000:- för teorin, och som förkunskap krävs ett giltigt PPL-certifikat samt godkända betyg i engelska, fysik och matematik.
Om du har PPL för flygplan men vill läsa till för helikopterbehörighet kan du göra det för ca 15-20 000:-.
Att bygga på sitt grundläggande privatpilotcertifikat för flygplan (PPL-A) med kurs för IR-behörighet kostar kring 30 000:-.
Behålla certifikatet
Som ovan sagts skall samtliga teoriprov skrivas inom 18 månader, och därefter har man ytterligare 24 månader på sig för PPL och 36 månader för ett kommersiellt flygcertifikat för att göra klart även flygdelen och flyga upp. När man som pilot har sitt certifikat är de teoretiska kunskaperna i princip giltiga för alltid, däremot måste den praktiska flygningserfarenheten hållas igång. Därmed ska både teoretisk kunskap och flygning praktiseras regelbundet. Det krävs alltså att du som pilot flyger emellanåt. Flygteoriutbildningen gör man bara en gång – så se till att då satsa på den bästa för just dig!
Vad ingår i teorin för flygcertifikat (vilka krav finns för flygteori)?
För att ta det vanligaste certifikatet – PPL – för privatflygare består flygteorin av nio olika ämnesområden. Dessa ämnen kan läsas var för sig eller kombineras och mixas med varandra. Ulf Gelberg rekommenderar en blandning då de olika delarna hänger ihop med varandra.
Ämnena som blivande piloter läser och slutligen prövar genom Transportstyrelsens skarpa prov är:
1. Luftfartsbestämmelser och flygsäkerhetsstandarder (Air Law): Kunskap om organisationer, regelverk och bestämmelser för flygning, om rättigheter och skyldigheter för dig som pilot och för din flygning. Självklart gäller olika regler och förutsättningar beroende på vilket luftfartyg det handlar om – flygplan och helikopter skiljer sig åt en del.
2. Luftfartyg generellt (Aircraft General Knowledge): Kunskap om flygplanet/helikopterns huvuddelar och konstruktion, exempelvis motorers och instrumentens funktion.
3. Prestanda & färdplanering (Flight Planning): Kunskap för att på bästa sätt beräkna och planera bränsleförbrukning, flygtid, lastning mm för att flyga optimalt och säkert.
4. Människans förutsättningar och begränsningar (Human Factors): Kunskap om hur människan påverkas av flygning, både fysiskt och psykiskt
5. Meteorologi (Meteorology): Kunskap i hur väder och vind uppstår, hur väderkartor och väderinformation hanteras inför och under flygning.
6. Navigation (Navigation): Kunskap om jorden och navigationsinstrument som används i flygplan/helikopter och på marken.
7. Flygoperativa procedurer (Operational Procedures): Kunskap om hur du som pilot bör agera i olika flygsituationer.
8. Aerodynamik (Principles of Flight): Kunskap om aerodynamik och faktorer eller situationer som påverkar så flygplanet eller helikoptern lyfter och flyger.
9. Flygradiokommunikation (Communications): Kunskaper om flygradioutrustning, kommunikationsrutiner och kommunikationsspråk mellan pilot och trafikledning.
Ovanstående teoretiska ämnen återkommer i fler flygcertifikat och justeras innehållsmässigt efter vilken behörighet du läser till. För exempelvis IR-behörighet, som handlar om flygning i dåligt väder, tillkommer ämnesdelar som särskild instrumentlära. Därmed finns det tillägg som är certifikatspecifika.
Blandning av teori och prakitk?
Man kan välja om man läser teorin och gör flygövningar/praktik parallellt eller var för sig. För en del fungerar det naturligtvis bäst att läsa en sak i taget, men om man gör båda delarna samtidigt har man nytta av det. Ulf Gelberg på Flygteoriskolan i Barkarby förklarar att varje praktisk flygning egentligen innehåller delar av de nio teoretiska ämnena; innan flygningen skaffar sig piloten alltid en överblick över hur flygplanet eller helikoptern ser ut, och att instrument och motor mår bra. Därefter kollar man naturligtvis väder, prestanda och flygrutt – man gör en färdplanering och genomför flygningen med hänsyn till väder, vind, aerodynamik osv. Under hela flygningen sköter piloten navigering, radiokommunikation och säkerhet. Allt med grund utifrån både teoretisk och praktisk fakta, förståelse och färdighet. Därför är det, enligt Gelberg, optimalt att varva teori och praktik.
Hur kontrolleras de teoretiska kunskaperna?
Den teoretiska utbildningens nio ämnen kan du läsa och förbereda på egen hand, men du måste även studera vid godkänd flygskola eller teoriskola. Medan man läser ämnena utför skolan delprov och diagnostiska test för att se att kursdeltagaren har förstått och tagit till sig nödvändiga kunskaper samt förstår att omsätta dessa på ett bra sätt. Efter varje del (ämne) tillhandahåller utbildaren ett så kallat ”skolprov” och de deltagare som klarar detta erbjuds därefter göra ett ”skarpt prov” på ämnet. De skarpa proven tillhandahålls och examineras digitalt hos Transportstyrelsen. När det första provet är skrivet har man 18 månader på sig att slutföra övriga ämnen.
Till varje ämnesdel finns ramar och riktlinjer för vad som ska ingå och vad som ska kontrolleras i testerna. Kunskaperna man visar på provet kategoriseras efter olika nivåer – orienterande & motiverande – beskrivande & tillämpande – förklarande & värderande. Du får en individuell bedömning utifrån detta. Till slut brukar drygt 75% bli godkända på privatflygarproven (PPL) och lite drygt 95% för ATPL vid första försöket.
Kostnader och förkunskapskrav för flygteorikurser?
Kostnaderna för flygcertifikat i sin helhet och för teoridelen specifikt varierar naturligtvis efter vilken skola du väljer, dina egna förutsättningar och utbildarens pedagogik och upplägg. En handfull pilotutbildningar är godkända för yrkeshögskoleverksamhet och är därmed studiemedelsberättigande. I dessa fall har CSN särskilda regler för finanisering med både ”vanligt studiemedel” och merkostnadslån för certifikats- och utbildningskostnader. Att läsa med studiemedel är dock endast ett fåtal förunnat eftersom inträdeskraven till högskole- och yrkeshögskoleutbildningarna är höga. Dessutom vill naturligtvis inte alla läsa sin pilotutbildning på heltid eller för ett yrkescertifikat. Som privatperson kan man ha följande summor som riktmärke:
Teoridelen av ett grundläggande privatflygarcertifikat (PPL) kostar kring 15-20 000:- och tar vanligtvis lite mindre än ett år att slutföra. Om man är studievan och har möjlighet att läsa teorin på heltid eller som intensivkurs kan man klara hela PPL-teorin på en månad. Som förkunskap rekommenderas grundläggande kunskaper i engelska spåket eftersom mycket av ”flygspråket” och delar av teorin är på engelska.
Det mest avancerade flygcertifikatet (ATPL) är ett kommersiellt flygcertifikat och kostar ca 50 – 70 000:- för teorin, och som förkunskap krävs ett giltigt PPL-certifikat samt godkända betyg i engelska, fysik och matematik.
Om du har PPL för flygplan men vill läsa till för helikopterbehörighet kan du göra det för ca 15-20 000:-.
Att bygga på sitt grundläggande privatpilotcertifikat för flygplan (PPL-A) med kurs för IR-behörighet kostar kring 30 000:-.
Behålla certifikatet
Som ovan sagts skall samtliga teoriprov skrivas inom 18 månader, och därefter har man ytterligare 24 månader på sig för PPL och 36 månader för ett kommersiellt flygcertifikat för att göra klart även flygdelen och flyga upp. När man som pilot har sitt certifikat är de teoretiska kunskaperna i princip giltiga för alltid, däremot måste den praktiska flygningserfarenheten hållas igång. Därmed ska både teoretisk kunskap och flygning praktiseras regelbundet. Det krävs alltså att du som pilot flyger emellanåt. Flygteoriutbildningen gör man bara en gång – så se till att då satsa på den bästa för just dig!
Skärpning behövs inför förarprov till körkort
korkort Varje sommar är trycket högt på alla platser där det ordnas förarprov – det vill säga uppkörningar och teoriprov för körkort. Främst för att... Läs mer
Kunskapskrav för maskinförare ändras dramatiskt
Under hösten har maskintillverkargiganten Caterpillar lanserat två nya bandgrävare med automatiserade digitala gräv- och mätsystem som standard. Sensorer och datorer är inte längre något valbart tillv...
Från nästa vecka får du betala ny körkortsavgift
Från och med 1 januari 2018 gäller en ny körkortsavgift som alla körkortstagare behöver betala till Transportstyrelsen. Tidigare har man, för att skaffa ett körkort, betalat flera avgifter för bland a...
Första simulatorn för tunga godståg till lokförarutbildning
Tidigare i höstas levererade VTI (Statens oberoende Väg- och Transportforskningsinstitut) sin första simulator för tunga godståg. De har i åratal utvecklat tågsimulatorer, sammanställt hårdvara och eg...
Nya regler för hjälmar på MC, moped och terrängfordon
För dig som använder (eller borde använda) hjälm på fordon eller maskiner är det av stor vikt att hålla koll på Transportstyrelsen skyddshjälmsföreskrifter. Däri tydliggörs vilka regler som gäller för...
Utveckling av säkrare drönare utan pilot
Just nu utvecklas branschen kring obemannade luftfarkoster, så kallade drönare eller UAV, i rasande fart. Det som för några år sedan eventuellt kändes som en surrande fluga är nu högteknologisk magi....