Höstens beredskapsplan är igång
Varje årstid och alla väder betyder olika utmaningar för trafiken på de svenska järnvägarna, för järnvägsbolagen och för dess lokförare. I den bästa av världar rullar alltid allt ”som på räls”, utan att störas eller förstöras av yttre påverkan från väder och vind. Så är dock sällan fallet. Titt som tätt inträffar saker som gör att Trafikverket, järnvägsföretagen och dess entreprenörer tillsammans (eller var för sig) måste vidta åtgärder med syfte att lösa trafikproblem kring spåren. För att dessa åtgärder ska bli både snabba och så bra som möjligt behöver man vara förberedd. Alla inblandade bör ha god koll på vad man ska göra om vad inträffar…
Som ett led i detta arbetar Trafikverket och deras partners med gemensamma beredskapsplaner. Dels för återkommande utmaningar som man ”vet” hör till en viss årstid och vilket underhåll eller ledningsarbete som bör ske då. Dels för oväntade vädersituationer. Både väntat och oväntat ska alltså täckas in så att beredskapen är god, året runt. För att utveckla förmågan att hantera detta och störningarna har Trafikverket, i samarbete med samverkande aktörer, tagit fram fyra årstidsplaner. En för varje årstid.
Höstens utmaningar vid järnvägen
Höstens beredskapsplan är ny för 2017. Den gäller vecka 37-45 i hela landet, även om vädret och temperaturerna kan variera avsevärt mellan olika delar av vårt avlånga land under den här perioden. Att samma datum ändå gäller för alla underlättar gemensam uppföljning och koll på läget. Samtidigt ser beredskapens omfattning olika ut på olika platser: Speciellt utsatta områden eller platser med särskilda förutsättningar är tydligt specificerade i planerna.
Den nya höstplanen ersätter det tidigare dokumentet ”Beredskapsplan Spårhalka”, men spårhalka finns naturligtvis med som en betydande del i nya planen. Snö is kan drabba spåren redan under hösten, men mest typiska utmaningar under höstarna handlar om lövhalka. Det vill säga det faktum att blöta höstlöv ligger på spåren och orsakar halka eller andra spårrelaterade problem, vilket i sin tur kan ge trafikstopp eller förseningar. Nedfallna träd och grenar på spåret kan dessutom öka risken för urspårning. Halka från is och snö skapar liknande problem, försämrar tekniska skyddssystem samt ökar riskerna för att inte kunna bromsa eller stanna tillräckligt fort. Sådant kan leda till hjulskador, kollisioner eller – till och med – urspårningar.
Halka på spåren, oavsett om de beror på våta löv eller underkylt regn eller is, kan aldrig helt undvikas. Man kan dock arbeta förebyggande på besvärliga sträckor och platser med återkommande spårhalka. Det behövs halkbekämpning av spåren och viktreduceringar av tågen, bra draglok och emellanåt sandning av personal på spåren. Trafikledningen bör samtidigt ha koll på hur man exempelvis kan undvika onödiga stopp eller möten på olämpliga platser där halkan kan skapa svårigheter.
Andra specifika problem den här årstiden är kraftig blåst och höststormar. Många samhällsfunktioner påverkas av hård vind och det är inte ovanligt att elledningar eller träd faller ner olämpligt på och kring järnvägen. Vissa sträckor är stormsäkrade/trädsäkrade, men miltals järnväg är det inte. När SMHI varnar för hård vind kan Trafikverket behöva begränsa tågtrafiken som inte säkrats, även om vinden ännu inte gjort någon skada. Detta är förebyggande åtgärder för att slippa större trafikproblem och stillastående tåg på spåren. Efter att stormar väl har bedarrat kan man behöva besiktiga eller underhålla sträckor som drabbats av hårt väder. Det kan ta lång tid att återställa infrastrukturen efter en omfattande storm, en järnvägssträcka kan vara avstängd en lång tid. Då blir det viktigt för alla aktörer att ha en beredskap för alternativa lösningar. Det behöver det så klart även ha under andra årstider även om orsakerna till stopp på spåren kan variera.
Även om maskiner och resurser för snöröjning inte står i högsta beredskap nu under hösten finns det naturligtvis viss beredskap för att hantera snö även innan (eller efter) vinterplanen börjar gälla. Att ha snöröjningsmaskinerna igång och på högsta beredskap hela året är både dyrt, ineffektivt och tar resurser från annat. Alltså måste prioritering till rätt årstid göras. Om oväntade snöfall sker innan ”vinterns start” finns självklart beredskap även för det – man skulle till och med kunna röja snö i juni om så skulle krävas.
Andra planer för andra årstider
Från vecka 46, alltså en bit i november, anses hösten vara slut och då gäller vinterberedskap på järnvägen:
Under vintern är några av de största riskerna så klart kopplade till is och snö. Mycket snö och kyla skapar besvär för järnvägstrafiken. Den svenska järnvägen är som bekant redan sliten och hårt belastad så den har ibland svårt att klara vinterns hårda prövningar. Beredskapen behöver vara god och redan innan första snön faller gör man snöröjningsplaner som visar i vilken ordning sträckor och bangårdar ska röjas när oväder kommer, man placerar snöskydd och värmer spårväxlar, man planerar så att rätt person och rätt maskin ska vara på rätt plats och man är mån om att skapa rutiner för att kunna hålla en god trafikinformation till partners och kunder. Beredskapen handlar även om att skapa möjligheter till omfördelningar vid behov, att extra personal och maskiner kan tas in samt att nya metoder kan utvecklas. Självklart bevakar man väderläget kontinuerligt för att minska risken för att överraskas av dåligt väder.
Medan höst- och vinterplanerna gäller utformas de nya beredskapsplanerna för våren 2018. Vårens specifika problem handlar om tjäle medan sommarplanerna kommer att handla om hetta och åska. Sedan är vi tillbaka på höstplanerna igen.
Som ett led i detta arbetar Trafikverket och deras partners med gemensamma beredskapsplaner. Dels för återkommande utmaningar som man ”vet” hör till en viss årstid och vilket underhåll eller ledningsarbete som bör ske då. Dels för oväntade vädersituationer. Både väntat och oväntat ska alltså täckas in så att beredskapen är god, året runt. För att utveckla förmågan att hantera detta och störningarna har Trafikverket, i samarbete med samverkande aktörer, tagit fram fyra årstidsplaner. En för varje årstid.
Höstens utmaningar vid järnvägen
Höstens beredskapsplan är ny för 2017. Den gäller vecka 37-45 i hela landet, även om vädret och temperaturerna kan variera avsevärt mellan olika delar av vårt avlånga land under den här perioden. Att samma datum ändå gäller för alla underlättar gemensam uppföljning och koll på läget. Samtidigt ser beredskapens omfattning olika ut på olika platser: Speciellt utsatta områden eller platser med särskilda förutsättningar är tydligt specificerade i planerna.
Den nya höstplanen ersätter det tidigare dokumentet ”Beredskapsplan Spårhalka”, men spårhalka finns naturligtvis med som en betydande del i nya planen. Snö is kan drabba spåren redan under hösten, men mest typiska utmaningar under höstarna handlar om lövhalka. Det vill säga det faktum att blöta höstlöv ligger på spåren och orsakar halka eller andra spårrelaterade problem, vilket i sin tur kan ge trafikstopp eller förseningar. Nedfallna träd och grenar på spåret kan dessutom öka risken för urspårning. Halka från is och snö skapar liknande problem, försämrar tekniska skyddssystem samt ökar riskerna för att inte kunna bromsa eller stanna tillräckligt fort. Sådant kan leda till hjulskador, kollisioner eller – till och med – urspårningar.
Halka på spåren, oavsett om de beror på våta löv eller underkylt regn eller is, kan aldrig helt undvikas. Man kan dock arbeta förebyggande på besvärliga sträckor och platser med återkommande spårhalka. Det behövs halkbekämpning av spåren och viktreduceringar av tågen, bra draglok och emellanåt sandning av personal på spåren. Trafikledningen bör samtidigt ha koll på hur man exempelvis kan undvika onödiga stopp eller möten på olämpliga platser där halkan kan skapa svårigheter.
Andra specifika problem den här årstiden är kraftig blåst och höststormar. Många samhällsfunktioner påverkas av hård vind och det är inte ovanligt att elledningar eller träd faller ner olämpligt på och kring järnvägen. Vissa sträckor är stormsäkrade/trädsäkrade, men miltals järnväg är det inte. När SMHI varnar för hård vind kan Trafikverket behöva begränsa tågtrafiken som inte säkrats, även om vinden ännu inte gjort någon skada. Detta är förebyggande åtgärder för att slippa större trafikproblem och stillastående tåg på spåren. Efter att stormar väl har bedarrat kan man behöva besiktiga eller underhålla sträckor som drabbats av hårt väder. Det kan ta lång tid att återställa infrastrukturen efter en omfattande storm, en järnvägssträcka kan vara avstängd en lång tid. Då blir det viktigt för alla aktörer att ha en beredskap för alternativa lösningar. Det behöver det så klart även ha under andra årstider även om orsakerna till stopp på spåren kan variera.
Även om maskiner och resurser för snöröjning inte står i högsta beredskap nu under hösten finns det naturligtvis viss beredskap för att hantera snö även innan (eller efter) vinterplanen börjar gälla. Att ha snöröjningsmaskinerna igång och på högsta beredskap hela året är både dyrt, ineffektivt och tar resurser från annat. Alltså måste prioritering till rätt årstid göras. Om oväntade snöfall sker innan ”vinterns start” finns självklart beredskap även för det – man skulle till och med kunna röja snö i juni om så skulle krävas.
Andra planer för andra årstider
Från vecka 46, alltså en bit i november, anses hösten vara slut och då gäller vinterberedskap på järnvägen:
Under vintern är några av de största riskerna så klart kopplade till is och snö. Mycket snö och kyla skapar besvär för järnvägstrafiken. Den svenska järnvägen är som bekant redan sliten och hårt belastad så den har ibland svårt att klara vinterns hårda prövningar. Beredskapen behöver vara god och redan innan första snön faller gör man snöröjningsplaner som visar i vilken ordning sträckor och bangårdar ska röjas när oväder kommer, man placerar snöskydd och värmer spårväxlar, man planerar så att rätt person och rätt maskin ska vara på rätt plats och man är mån om att skapa rutiner för att kunna hålla en god trafikinformation till partners och kunder. Beredskapen handlar även om att skapa möjligheter till omfördelningar vid behov, att extra personal och maskiner kan tas in samt att nya metoder kan utvecklas. Självklart bevakar man väderläget kontinuerligt för att minska risken för att överraskas av dåligt väder.
Medan höst- och vinterplanerna gäller utformas de nya beredskapsplanerna för våren 2018. Vårens specifika problem handlar om tjäle medan sommarplanerna kommer att handla om hetta och åska. Sedan är vi tillbaka på höstplanerna igen.
Skärpning behövs inför förarprov till körkort
korkort Varje sommar är trycket högt på alla platser där det ordnas förarprov – det vill säga uppkörningar och teoriprov för körkort. Främst för att... Läs mer
Kunskapskrav för maskinförare ändras dramatiskt
Under hösten har maskintillverkargiganten Caterpillar lanserat två nya bandgrävare med automatiserade digitala gräv- och mätsystem som standard. Sensorer och datorer är inte längre något valbart tillv...
Från nästa vecka får du betala ny körkortsavgift
Från och med 1 januari 2018 gäller en ny körkortsavgift som alla körkortstagare behöver betala till Transportstyrelsen. Tidigare har man, för att skaffa ett körkort, betalat flera avgifter för bland a...
Första simulatorn för tunga godståg till lokförarutbildning
Tidigare i höstas levererade VTI (Statens oberoende Väg- och Transportforskningsinstitut) sin första simulator för tunga godståg. De har i åratal utvecklat tågsimulatorer, sammanställt hårdvara och eg...
Nya regler för hjälmar på MC, moped och terrängfordon
För dig som använder (eller borde använda) hjälm på fordon eller maskiner är det av stor vikt att hålla koll på Transportstyrelsen skyddshjälmsföreskrifter. Däri tydliggörs vilka regler som gäller för...
Utveckling av säkrare drönare utan pilot
Just nu utvecklas branschen kring obemannade luftfarkoster, så kallade drönare eller UAV, i rasande fart. Det som för några år sedan eventuellt kändes som en surrande fluga är nu högteknologisk magi....