Framtidens användning av drönare kräver nya regler och flygutbildningar
Att fjärrstyra fordon och transporter är inte längre bara framtidsdrömmar, det är högst verkligt. Flera svenska flygplatser trafikleds numera på distans, förarlösa persontransporter förekommer på räls och inom kort är självkörande bilar verklighet på gatorna i Göteborg. Den tekniska utvecklingen går i raketfart och det gäller att samhället hänger med för att få så mycket nytta och glädje som möjligt av teknikens framfart. Inom luftfarten är de obemannade luftfartygen - drönarna - så pass starkt på frammarch att marknaden, användarna och regelverken knappt hinner med.
Drönarnas flygkapacitet och tillförlitlighet ökar hela tiden, medan kostnaderna minskar rejält. Innovation och utveckling gör drönarna allt mer avancerade, materialen blir lättare och starkare medan mjukvarulösningarna blir snabbare och smartare. Marknaden för avancerade drönare har exploderat och nya användningsområden uppkommer hela tiden. Från början var utvecklingen av drönare något som mestadels skedde för militära ändamål, men de senaste åren har civil användning tagit över allt mer.
Det finns många områden där drönare redan nu fungerar till nytta och glädje för samhället i stort, för företag och organisationer, för forskning och för nöjes skull. Ännu fler områden är möjliga men kräver en del förändringar i lagar och regler. Både i Sverige och utomlands. Det framgår tydligt i en rapport som Transportstyrelsen publicerat med syfte att beskriva "drönarmarknaden" idag och ge en bild av förutsättningarna för både marknad och teknikutveckling i framtiden. Perspektiv från försvarsmakten, allmänflyget eller fritidsflygare tas inte upp i den här rapporten.
Drönare i Sverige idag
I Sverige behövs inget tillstånd för att flyga drönare för privat bruk och nöjes skull så länge du har farkosten inom synhåll, fotar eller flygtränar för egen del och inte utför forskning eller vinstdrivande verksamhet. Du måste alltid hålla dig till de lagar och föreskrifter som gäller för all svensk luftfart. I korthet handlar det om ganska självklara saker som att drönaren måste kunna ses med dina egna ögon, du måste visa hänsyn till människor och djur, samt hålla koll på kontrollzoner vid flygplatser och restriktionsområden runt exempelvis fängelser eller kärnkraftverk.
All använding av drönare inom kommersiell verksamhet eller på offentlig plats kräver tillstånd och tillsyn från Transportstyrelsen. Antalet sådana tillståndsansökningar har ökat enormt under de senaste sex åren då antalet utfärdade tillstånd har stigit med 4000%! Det är en fördubbling varje år. Fler drönare har gjort att marknaden utvecklats, att fler användningsmöjligheter har upptäckts och - tyvärr - att fler tillbud har skett. De vanligaste rapporterade problemen med kommersiella drönare handlar om att de påverkar eller stör traditionell flygtrafik. Detta måste framtidens regelverk och kontrollsystem förhindra i större utsträckning.
Den ökade användningen och mängden drönare i luften aktualiserar även frågor om integritet, dataskydd och skadeståndsansvar. Vem är ansvarig för vad när ingen sitter i eller på maskinen? Vad får maskninen göra och vilken information får den samla eller lagra? Hur skyddas medborgare och hur hålls samhället tryggt? I höstas slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att drönare med kamera omfattas av kameraövervakningslagen, men Datainspektionen klargjorde ungefär samtidigt att undantag ges till samhällsnyttig verksamhet så som insatser av polis eller räddningstjänst. Justitiedepartementet har föreslagit att all obemannad luftfart skulle kunna undantas från kameraövervakningslagen om man istället skyddar enskilda medborgares integritet genom nya regler i personuppgiftslagen.
Användningsområden för framtidens drönare
Redan idag används obemannade luftfartyg inom många olika områden. Den allra vanligaste kommersiella användningen både i Sverige och internationellt handlar om fotografering. Kommuner, mäklare, turistnäringar och entreprenadföretag är de som oftast söker tillstånd.
Obemannade luftfartyg har den utmärkta egenskapen att de kan användas för att se och nå saker som bemannade system inte klarar lika smidigt, enkelt eller miljövänligt. Det finns även tillfällen och områden där både ekonomi och säkerhet kan förbättras genom användning av drönare - både nu och i framtiden. Några exempel som lyfts fram i Transportstyrelsens rapport är:
- Högt placerad utrustning och material kan inspekteras och besiktigas på distans. Drönare lämpar sig mycket bra för okulär inspektion av höga byggnationer eller apparater. På byggnader kan exempelvis svårnådda tak och fasader inspekteras eller besiktigas på distans, kraftledningar på hög höjd kan nås lättare och svåråtkomlig apparatur kan synas.
- Arbete i otillgänglig terräng kan underlättas. Inspektionsflygningar med helikopter under svåra förhållanden är dyra och inte helt ofarliga. Om mer kan göras med drönare blir arbetet billigare, säkrare och troligen mer effektivt. Skador på kraftledningar och röjningsbehov i skog är några saker som kan upptäckas och åtgärdas både snabbare och smidigare.
- Inom jordbruk, skog och fiskenäring kan inspektioner av större områden göras utan att människor måste ta sig fram till fots. Exempelvis kan drönare ge perfekt överblick över fält och odlingsmarker så att gödning och bekämpningsmedel kan väljas efter insamlad information. Spridningen av dylika medel kan sedan ske med flygande farkoster utan samma ytpåverkan och markförstörelse som traktorer och tunga maskiner ger. Även traditionella fältstudier underlättas avsevärt.
- Skogsstyrelsen, Lantmäteriet och Lantbruksuniversitetet arbetar alla med olika lösningar för att ta hjälp av drönare vid inventering av skog, beräkning av skogsvolym och analys av skador eller åverkan i markerna.
- Vid räddningsinsatser på land och till sjöss kan ett obemannat luftfartyg med kamera skickas till larmpositionen för att samla en första lägesbild till räddningsledare och personal som är på väg till platsen. Det skulle kunna vara en god hjälp i planeringen av det fortsatta räddningarbetet och tryggheten för allmänheten.
- Polisen ser stora möjligheter gällande spaningsuppdrag. Arbete för att utreda och förhindra brott kan underlättas och effektiviseras på flera sätt.
- Industri- och bostadsbyggande kan använda drönare som en del i framtidens digitaliserade fastighetsförvaltning och planering. Här kan man skapa 3D-modeller för att visualisera ny- eller ombyggnationer. Befintliga hus kan undersökas med värmekameror fästa vid drönare för att söka läckor och andra brister.
Mer innovativa projekt med drönare görs av exempelvis Google där farkoster som drivs av solelnergi kan förse svårtillgängliga regioner med internet. Vid Harvard University forskar man på att utveckla obemannade mini-luftfartyg för att pollinera blommor och därmed kompensera för avsaknaden av bin i utsatta områden. E-handelsföretaget Amazon är intresserade av att använda obemannade luftfartyg för att leverera framtidens paket.
Regler behöver justeras
Alla ovanstående användningsområden skulle redan nu kunna förverkligas och utvecklas, om kravet på att drönaren ska hållas inom flygarens synfält skulle avvecklas. Det är en av de regelförändringar som den svenska drönarbranschen efterfrågar starkt. Andra behov som finns handlar om möjliga undantag från kameraövervakningslagen, att flygning i kontrollzon förenklas så att inte vanligt flygtrafik behöver påverkas och avbrytas, att område för testflygning av framtidens drönare inrättas samt att dialogen mellan industri, myndigheter och forskning hålls aktiv.
Bestämmelser som i större utsträckning tillåter obemannad luftfart efterfrågas alltså, men samtidigt understryker alla iblandade att en hög säkerhetsnivå måste garanteras.
Bestämmelserna behöver inte bara uppdateras och synkroniseras i Sverige utan i hela Europa där utmaningarna liknar de som finns i Sverige. En gemensam och tydlig EU-lagstiftning ger bättre förutsättningar för en rättvis gemensam marknad. Just nu arbetar EASA, EU:s flygsäkerhetsbyrå, med ett förslag kring regler för drönare som inte baseras på storlek eller vikt, eller ens huruvida de används för kommersiellt eller privat bruk. Istället föreslås tre kategorier med olika säkerhetskrav och regleringar beroende på risk.
Bild från EASA som beskriver de tre föreslagna kategorierna:
Påverkar även flygutbildningar
Utbildningar för att flyga i mörker är relevanta även för drönare, men gällande flygutbildningar är inte anpassade till obemannad luftfart. Här behövs uppdateringar kring kursmål, regelverk och tillståndsgivning.
Redan igång!
Många berörda myndigheter samarbetar redan kring ovanstående frågor, samverkansinitiativ mellan näringsliv och kunder har också tagits. Transportstyrelsen ser detta som avgörande för en snabb och trygg väg för framtidens drönare och flyg.
Ett exempel på ett nystartat myndighetssamarbete sker mellan Luftfartsverket (LFV) och Trafikverket. De har tillsammans startat ett forskningsprojekt kring framtidens möten mellan civil flygtrafik och drönare i svenskt luftrum. Både luftrummet och reglerna är gjorda för traditionell och bemannad flygtrafik. Dessa måste utvecklas och uppdateras, men hur och när måste naturligtvis utredas och planeras noga. Forskningsprojektet ska utreda detta och även verka för att underlätta de tillfällen då drönare och tradtionell flygtrafik möts. Forskarna ska undersöka om det går att ha drönare i en kontrollzon utan att de stör ordinarie flygtrafik och utan att flygplatsen behöver stängas ner. Målet är en mer tillförlitlig samordning mellan allt som rör sig i luftrummet, vilket även väntas ge positiva effekter för miljö och ekonomi. Under 2018 kommer projektet att innehålla simulering av traditionell flygtrafik i kombination med drönartrafik, 2019 sker verklig provflygning med en specialutvecklad drönarhelikopter från Saab.
Redan i år, eller senast i början av 2018 räknar Transportstyrelsen att de kommer lansera uppdaterade regler för flygning med drönare i Sverige. Det ser vi fram emot.
Drönarnas flygkapacitet och tillförlitlighet ökar hela tiden, medan kostnaderna minskar rejält. Innovation och utveckling gör drönarna allt mer avancerade, materialen blir lättare och starkare medan mjukvarulösningarna blir snabbare och smartare. Marknaden för avancerade drönare har exploderat och nya användningsområden uppkommer hela tiden. Från början var utvecklingen av drönare något som mestadels skedde för militära ändamål, men de senaste åren har civil användning tagit över allt mer.
Det finns många områden där drönare redan nu fungerar till nytta och glädje för samhället i stort, för företag och organisationer, för forskning och för nöjes skull. Ännu fler områden är möjliga men kräver en del förändringar i lagar och regler. Både i Sverige och utomlands. Det framgår tydligt i en rapport som Transportstyrelsen publicerat med syfte att beskriva "drönarmarknaden" idag och ge en bild av förutsättningarna för både marknad och teknikutveckling i framtiden. Perspektiv från försvarsmakten, allmänflyget eller fritidsflygare tas inte upp i den här rapporten.
Drönare i Sverige idag
I Sverige behövs inget tillstånd för att flyga drönare för privat bruk och nöjes skull så länge du har farkosten inom synhåll, fotar eller flygtränar för egen del och inte utför forskning eller vinstdrivande verksamhet. Du måste alltid hålla dig till de lagar och föreskrifter som gäller för all svensk luftfart. I korthet handlar det om ganska självklara saker som att drönaren måste kunna ses med dina egna ögon, du måste visa hänsyn till människor och djur, samt hålla koll på kontrollzoner vid flygplatser och restriktionsområden runt exempelvis fängelser eller kärnkraftverk.
All använding av drönare inom kommersiell verksamhet eller på offentlig plats kräver tillstånd och tillsyn från Transportstyrelsen. Antalet sådana tillståndsansökningar har ökat enormt under de senaste sex åren då antalet utfärdade tillstånd har stigit med 4000%! Det är en fördubbling varje år. Fler drönare har gjort att marknaden utvecklats, att fler användningsmöjligheter har upptäckts och - tyvärr - att fler tillbud har skett. De vanligaste rapporterade problemen med kommersiella drönare handlar om att de påverkar eller stör traditionell flygtrafik. Detta måste framtidens regelverk och kontrollsystem förhindra i större utsträckning.
Den ökade användningen och mängden drönare i luften aktualiserar även frågor om integritet, dataskydd och skadeståndsansvar. Vem är ansvarig för vad när ingen sitter i eller på maskinen? Vad får maskninen göra och vilken information får den samla eller lagra? Hur skyddas medborgare och hur hålls samhället tryggt? I höstas slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att drönare med kamera omfattas av kameraövervakningslagen, men Datainspektionen klargjorde ungefär samtidigt att undantag ges till samhällsnyttig verksamhet så som insatser av polis eller räddningstjänst. Justitiedepartementet har föreslagit att all obemannad luftfart skulle kunna undantas från kameraövervakningslagen om man istället skyddar enskilda medborgares integritet genom nya regler i personuppgiftslagen.
Användningsområden för framtidens drönare
Redan idag används obemannade luftfartyg inom många olika områden. Den allra vanligaste kommersiella användningen både i Sverige och internationellt handlar om fotografering. Kommuner, mäklare, turistnäringar och entreprenadföretag är de som oftast söker tillstånd.
Obemannade luftfartyg har den utmärkta egenskapen att de kan användas för att se och nå saker som bemannade system inte klarar lika smidigt, enkelt eller miljövänligt. Det finns även tillfällen och områden där både ekonomi och säkerhet kan förbättras genom användning av drönare - både nu och i framtiden. Några exempel som lyfts fram i Transportstyrelsens rapport är:
- Högt placerad utrustning och material kan inspekteras och besiktigas på distans. Drönare lämpar sig mycket bra för okulär inspektion av höga byggnationer eller apparater. På byggnader kan exempelvis svårnådda tak och fasader inspekteras eller besiktigas på distans, kraftledningar på hög höjd kan nås lättare och svåråtkomlig apparatur kan synas.
- Arbete i otillgänglig terräng kan underlättas. Inspektionsflygningar med helikopter under svåra förhållanden är dyra och inte helt ofarliga. Om mer kan göras med drönare blir arbetet billigare, säkrare och troligen mer effektivt. Skador på kraftledningar och röjningsbehov i skog är några saker som kan upptäckas och åtgärdas både snabbare och smidigare.
- Inom jordbruk, skog och fiskenäring kan inspektioner av större områden göras utan att människor måste ta sig fram till fots. Exempelvis kan drönare ge perfekt överblick över fält och odlingsmarker så att gödning och bekämpningsmedel kan väljas efter insamlad information. Spridningen av dylika medel kan sedan ske med flygande farkoster utan samma ytpåverkan och markförstörelse som traktorer och tunga maskiner ger. Även traditionella fältstudier underlättas avsevärt.
- Skogsstyrelsen, Lantmäteriet och Lantbruksuniversitetet arbetar alla med olika lösningar för att ta hjälp av drönare vid inventering av skog, beräkning av skogsvolym och analys av skador eller åverkan i markerna.
- Vid räddningsinsatser på land och till sjöss kan ett obemannat luftfartyg med kamera skickas till larmpositionen för att samla en första lägesbild till räddningsledare och personal som är på väg till platsen. Det skulle kunna vara en god hjälp i planeringen av det fortsatta räddningarbetet och tryggheten för allmänheten.
- Polisen ser stora möjligheter gällande spaningsuppdrag. Arbete för att utreda och förhindra brott kan underlättas och effektiviseras på flera sätt.
- Industri- och bostadsbyggande kan använda drönare som en del i framtidens digitaliserade fastighetsförvaltning och planering. Här kan man skapa 3D-modeller för att visualisera ny- eller ombyggnationer. Befintliga hus kan undersökas med värmekameror fästa vid drönare för att söka läckor och andra brister.
Mer innovativa projekt med drönare görs av exempelvis Google där farkoster som drivs av solelnergi kan förse svårtillgängliga regioner med internet. Vid Harvard University forskar man på att utveckla obemannade mini-luftfartyg för att pollinera blommor och därmed kompensera för avsaknaden av bin i utsatta områden. E-handelsföretaget Amazon är intresserade av att använda obemannade luftfartyg för att leverera framtidens paket.
Regler behöver justeras
Alla ovanstående användningsområden skulle redan nu kunna förverkligas och utvecklas, om kravet på att drönaren ska hållas inom flygarens synfält skulle avvecklas. Det är en av de regelförändringar som den svenska drönarbranschen efterfrågar starkt. Andra behov som finns handlar om möjliga undantag från kameraövervakningslagen, att flygning i kontrollzon förenklas så att inte vanligt flygtrafik behöver påverkas och avbrytas, att område för testflygning av framtidens drönare inrättas samt att dialogen mellan industri, myndigheter och forskning hålls aktiv.
Bestämmelser som i större utsträckning tillåter obemannad luftfart efterfrågas alltså, men samtidigt understryker alla iblandade att en hög säkerhetsnivå måste garanteras.
Bestämmelserna behöver inte bara uppdateras och synkroniseras i Sverige utan i hela Europa där utmaningarna liknar de som finns i Sverige. En gemensam och tydlig EU-lagstiftning ger bättre förutsättningar för en rättvis gemensam marknad. Just nu arbetar EASA, EU:s flygsäkerhetsbyrå, med ett förslag kring regler för drönare som inte baseras på storlek eller vikt, eller ens huruvida de används för kommersiellt eller privat bruk. Istället föreslås tre kategorier med olika säkerhetskrav och regleringar beroende på risk.
Bild från EASA som beskriver de tre föreslagna kategorierna:
Påverkar även flygutbildningar
Utbildningar för att flyga i mörker är relevanta även för drönare, men gällande flygutbildningar är inte anpassade till obemannad luftfart. Här behövs uppdateringar kring kursmål, regelverk och tillståndsgivning.
Redan igång!
Många berörda myndigheter samarbetar redan kring ovanstående frågor, samverkansinitiativ mellan näringsliv och kunder har också tagits. Transportstyrelsen ser detta som avgörande för en snabb och trygg väg för framtidens drönare och flyg.
Ett exempel på ett nystartat myndighetssamarbete sker mellan Luftfartsverket (LFV) och Trafikverket. De har tillsammans startat ett forskningsprojekt kring framtidens möten mellan civil flygtrafik och drönare i svenskt luftrum. Både luftrummet och reglerna är gjorda för traditionell och bemannad flygtrafik. Dessa måste utvecklas och uppdateras, men hur och när måste naturligtvis utredas och planeras noga. Forskningsprojektet ska utreda detta och även verka för att underlätta de tillfällen då drönare och tradtionell flygtrafik möts. Forskarna ska undersöka om det går att ha drönare i en kontrollzon utan att de stör ordinarie flygtrafik och utan att flygplatsen behöver stängas ner. Målet är en mer tillförlitlig samordning mellan allt som rör sig i luftrummet, vilket även väntas ge positiva effekter för miljö och ekonomi. Under 2018 kommer projektet att innehålla simulering av traditionell flygtrafik i kombination med drönartrafik, 2019 sker verklig provflygning med en specialutvecklad drönarhelikopter från Saab.
Redan i år, eller senast i början av 2018 räknar Transportstyrelsen att de kommer lansera uppdaterade regler för flygning med drönare i Sverige. Det ser vi fram emot.
Skärpning behövs inför förarprov till körkort
korkort Varje sommar är trycket högt på alla platser där det ordnas förarprov – det vill säga uppkörningar och teoriprov för körkort. Främst för att... Läs mer
Kunskapskrav för maskinförare ändras dramatiskt
Under hösten har maskintillverkargiganten Caterpillar lanserat två nya bandgrävare med automatiserade digitala gräv- och mätsystem som standard. Sensorer och datorer är inte längre något valbart tillv...
Från nästa vecka får du betala ny körkortsavgift
Från och med 1 januari 2018 gäller en ny körkortsavgift som alla körkortstagare behöver betala till Transportstyrelsen. Tidigare har man, för att skaffa ett körkort, betalat flera avgifter för bland a...
Första simulatorn för tunga godståg till lokförarutbildning
Tidigare i höstas levererade VTI (Statens oberoende Väg- och Transportforskningsinstitut) sin första simulator för tunga godståg. De har i åratal utvecklat tågsimulatorer, sammanställt hårdvara och eg...
Nya regler för hjälmar på MC, moped och terrängfordon
För dig som använder (eller borde använda) hjälm på fordon eller maskiner är det av stor vikt att hålla koll på Transportstyrelsen skyddshjälmsföreskrifter. Däri tydliggörs vilka regler som gäller för...
Utveckling av säkrare drönare utan pilot
Just nu utvecklas branschen kring obemannade luftfarkoster, så kallade drönare eller UAV, i rasande fart. Det som för några år sedan eventuellt kändes som en surrande fluga är nu högteknologisk magi....