Lärlingsutbildning - en del av din maskinförarutbildning
Arbetsmarknaden skriker efter maskinförare – och det finns en hel del krav på den som vill jobba som sådan. Ett grundläggande krav är att alla som yrkesmässigt använder maskiner måste ha ett yrkesbevis eller en utbildningsbok. Yrkesbevis får du när du är helt klart med din utbildning och skaffat erforderlig praktisk kompetens för att köra en eller flera maskiner på egen hand.
Olika vägar till att bli maskinförare
Blivande byggnadsarbetare och maskinförare kan välja lite olika vägar till färdig yrkeskompetens, det vill säga till att erhålla ett yrkesbevis. Oavsett vägval börjar du med någon form av grundutbildning där du erhåller ett utbildningsbevis, och sedan fyller du på med en avslutande färdigutbildning där du skaffar dig god körvana på de aktuella maskinerna.
Grundutbildningen görs något av dessa sätt:
1. Gymnasieskolans bygg- & anläggningsprogram
2. Vuxenutbildning hos en godkänd utbildningsgivare som är godkänd av BYN, Byggnadsindustrins yrkesnämnd.
3. "Traditionell lärling", dvs ett företag ansvarar för din utbildning och du jobbar hos dem som lärling samtidigt som du studerar BYNs fackteoretiska utbildning. Oftast sker denna utbildning på distans.
Dessa maskinförarutbildningar hålls på gymnasieskolor, komvux, privata företag eller hos privata utbildningsanordnare. Vissa maskinförare kan även ha skaffat sin grundutbildning på annat sätt, t ex genom yrkeserfarenhet utomlands. I dessa fall måste kunskaperna prövas och valideras (se mer nedan).
Maskinförarutbildning på Gymnasium, KomVux eller liknande utbildningsanordnare
Gymnasiets maskinförarutbildningar och många vuxenutbildningar drivs kommunalt och berättigar till studiemedel. Privata alternativ betalas av ofta av kursdeltagarna själva eller fås som studiemedelsberättigade yrkeskurser. Fortbildningar eller kompetenshöjande satsningar på arbetsplatser betalas av arbetsgivaren (även lärlingskurser betalas av arbetsgivaren, se nedan). Även om kursmålen är desamma för alla godkända utbildare kan kurserna ha olika utformning - därav kan de kräva olika lång tid och ges till olika pris. Gymnasieutbildningarna är treåriga och därmed längst, men inkluderar naturligtvis även gymnasiebehörighet i skolans alla kärnämnen som matte, svenska, engelska och samhällskunskap.
När du genomfört en godkänd maskinutbildning på gymnasiet, KomVux eller en yrkesutbildningsanordnare utfärdar utbildaren ditt utbildningsintyg. Det intyg som är godkänt av BYN och TYA (transportsektorns motsvarighet) kallas ”det svarta plastkortet”. Detta är just ett svart plastkort som intygar att du gått en grundutbildning som är godkänd av transportbranschens eller byggbranschens samarbetsorgan. Det anger även vilken maskin eller vilka maskiner du får hantera.
Lärlingsutbildning som alternativ
Om du inte går gymnasium, KomVux eller liknande utbildningar finns alternativet att antas som lärling. Eftersom behovet av arbetskraft är så stort inom branschen finns möjligheten att anställas som lärling innan du fått ditt svarta plastkort. Då är det din arbetsgivare som ansvarar för att du får en ordentlig grundutbildning innan du kör maskiner. Det vanligaste är att de köper en distansutbildning eller kortutbildning åt den som sedan ska gå som lärling i företaget. Som lärling får du inte köra maskinerna förrän du minst avslutat den första delen av utbildningen ”gemensamma grunder” och du skaffat en så kallad ”E-bok” eller ”utbildningsbok”. I denna fyller du och din handledare/arbetsgivare i de timmar du kör maskiner och arbetar med särskilda uppgifter som ger körvana, erfarenhet och yrkesskicklighet. Nedtecknade timmar och moment ger behörigheter till ditt framtida yrkesbevis.
Dags att bli färdigutbildad maskinförare
När du har ditt svarta plastkort eller fått motsvarande kunskaper genom lärlingsplats är första delen av vägen mot ditt yrkesbevis klar. Andra delen handlar om att du måste skaffa omfattande praktisk erfarenhet av den eller de maskiner du vill köra. Det gör du genom färdigutbildningen, som förutsätter att du har en lärlingsanställning med godkänd handledare och utbildningsbok som utfärdas av den BYN-region i det län där du kommer att vara lärling. Färdigutbildningen varierar beroende på vilket utav BYNs yrken du valt men är normalt mellan två till tre år. Exempelvis behöver den som vill arbeta med mobila anläggningsmaskiner och kranar, eller bli stenmontör eller plattsättare, arbeta 4 800 timmar med handledare. Murare, bergsarbetare och vägarbetare behöver 6 800 timmar efter en gymnasieutbildning eller 5 800 efter en vuxenutbildning.
Under färdigutbildningen har arbetsgivaren och handledaren ett ansvar för att du som lärling får en mångsidig träning i ditt blivande yrke. Du ska få möjligheter att pröva på och fördjupa dig i de arbetsmoment som branschen har fastställt och som formulerats i BYNs eller TYAs målbeskrivningar. Detta håller man redan på genom din utbildningsbok. När färdigutbildningen avslutats är du berättigad till ditt yrkesbevis. Även detta utfärdas av din BYN-region eller närmaste TYA-representant.
Lärling och lärling?
För att förtydliga ovanstående finns alltså två typer av lärlingar inom maskinföraryrket: Båda förutsätter en lärlingsanställning av en arbetsgivare som ansvarar för dig och din utbildning, med handledare och med god vana av yrket. Den ena typen av lärling handlar om att skaffa sig grundläggande kunskaper, ofta genom distansstudier och arbetsplatspraktik parallellt. Den andra typen – som alla genomgår innan de får sitt yrkesbevis – är att arbeta tillsammans med en handledare för att skaffa god erfarenhet och yrkeskunskap. Den som anställer en lärling måste tänka på följande saker:
Checklista för lärlingsanställningar
- Lärlingen måste ha ett utbildningsbevis för det maskinslag personen kör. Om de tinte finns inledningssvis, måste detta skaffas.
- Anmälan om lärlingsuppdrag och ert företag måste skickas till ditt regionala Byn eller TYA-kontor regionkontor och E-bok måste utfördas av dem.
- Du och lärlingen ska ha eget inlogg till register och E-bok där ni kan fylla i och godkänna körda timmar.
Fler varianter för att bli klar
Som beskrivits ovan är vägen till maskinföraryrket nästan alltid att starta med en grundutbildning som ger utbildningsintyg och sedan fortsätta med färdigutbildningen. Dessa ger tillsammans yrkesbevis. Dock kan det finnas några andra vägar om man redan har tillräckliga yrkeskunskaper men saknar intyg på detta. Tre varianter av detta är:
1. Om du har erfarenhet av branschen och maskiner kan du göra ett kompetensprov som antingen leder direkt till ett yrkesbevis eller till en lärlingsbok (utbildningsintyg) beroende på hur lång erfarenhet du har. Kompetensprovet består av ett teoretiskt prov och ett antal praktiska körmoment där dina kunskaper testas och valideras. Provet tar normalt en dag att genomföra men du kan behöva förbereda dig en del innan.
2. Om du exempelvis har yrkesbevis för grävmaskin men även behöver ett för hjullastare kan du antingen göra ett kompetensprov eller komplettera med en så kallad breddningsutbildning på den nya maskintypen. Du får då en introduktion på den nya maskinen som omfattar säkerhetskontroller, användningsområden, praktiska körmoment, service och underhåll med mera. Utbildningen tar normalt en dag att genomföra och leder till yrkesbevis eller utbildningsintyg (lärlingsbok) på den nya maskinen.
3. Har du en utländsk yrkesutbildning och kan visa detta med ett certifikat, intyg eller betyg i kombination med att du kan styrka två års erfarenhet i samma yrke kan du ansöka om validering av yrkeserfarenheter. Om dina certifikat och din yrkeserfarenhet är i nivå med ett svenskt yrkesbevis ges du behörighet att köra de maskiner som omfattas.
TYA och BYN värnar inte bara om att alla inom bygg- och maskinförarbranschen har god yrkeskompetens. De båda, eller någon av dem, utfärdar och reglerar även yrkeskrav för exempelvis truckförare och truckutbildning, samt månar om andra förarkompetenser och körkort för en trygg och god branschmiljö.
Olika vägar till att bli maskinförare
Blivande byggnadsarbetare och maskinförare kan välja lite olika vägar till färdig yrkeskompetens, det vill säga till att erhålla ett yrkesbevis. Oavsett vägval börjar du med någon form av grundutbildning där du erhåller ett utbildningsbevis, och sedan fyller du på med en avslutande färdigutbildning där du skaffar dig god körvana på de aktuella maskinerna.
Grundutbildningen görs något av dessa sätt:
1. Gymnasieskolans bygg- & anläggningsprogram
2. Vuxenutbildning hos en godkänd utbildningsgivare som är godkänd av BYN, Byggnadsindustrins yrkesnämnd.
3. "Traditionell lärling", dvs ett företag ansvarar för din utbildning och du jobbar hos dem som lärling samtidigt som du studerar BYNs fackteoretiska utbildning. Oftast sker denna utbildning på distans.
Dessa maskinförarutbildningar hålls på gymnasieskolor, komvux, privata företag eller hos privata utbildningsanordnare. Vissa maskinförare kan även ha skaffat sin grundutbildning på annat sätt, t ex genom yrkeserfarenhet utomlands. I dessa fall måste kunskaperna prövas och valideras (se mer nedan).
Maskinförarutbildning på Gymnasium, KomVux eller liknande utbildningsanordnare
Gymnasiets maskinförarutbildningar och många vuxenutbildningar drivs kommunalt och berättigar till studiemedel. Privata alternativ betalas av ofta av kursdeltagarna själva eller fås som studiemedelsberättigade yrkeskurser. Fortbildningar eller kompetenshöjande satsningar på arbetsplatser betalas av arbetsgivaren (även lärlingskurser betalas av arbetsgivaren, se nedan). Även om kursmålen är desamma för alla godkända utbildare kan kurserna ha olika utformning - därav kan de kräva olika lång tid och ges till olika pris. Gymnasieutbildningarna är treåriga och därmed längst, men inkluderar naturligtvis även gymnasiebehörighet i skolans alla kärnämnen som matte, svenska, engelska och samhällskunskap.
När du genomfört en godkänd maskinutbildning på gymnasiet, KomVux eller en yrkesutbildningsanordnare utfärdar utbildaren ditt utbildningsintyg. Det intyg som är godkänt av BYN och TYA (transportsektorns motsvarighet) kallas ”det svarta plastkortet”. Detta är just ett svart plastkort som intygar att du gått en grundutbildning som är godkänd av transportbranschens eller byggbranschens samarbetsorgan. Det anger även vilken maskin eller vilka maskiner du får hantera.
Lärlingsutbildning som alternativ
Om du inte går gymnasium, KomVux eller liknande utbildningar finns alternativet att antas som lärling. Eftersom behovet av arbetskraft är så stort inom branschen finns möjligheten att anställas som lärling innan du fått ditt svarta plastkort. Då är det din arbetsgivare som ansvarar för att du får en ordentlig grundutbildning innan du kör maskiner. Det vanligaste är att de köper en distansutbildning eller kortutbildning åt den som sedan ska gå som lärling i företaget. Som lärling får du inte köra maskinerna förrän du minst avslutat den första delen av utbildningen ”gemensamma grunder” och du skaffat en så kallad ”E-bok” eller ”utbildningsbok”. I denna fyller du och din handledare/arbetsgivare i de timmar du kör maskiner och arbetar med särskilda uppgifter som ger körvana, erfarenhet och yrkesskicklighet. Nedtecknade timmar och moment ger behörigheter till ditt framtida yrkesbevis.
Dags att bli färdigutbildad maskinförare
När du har ditt svarta plastkort eller fått motsvarande kunskaper genom lärlingsplats är första delen av vägen mot ditt yrkesbevis klar. Andra delen handlar om att du måste skaffa omfattande praktisk erfarenhet av den eller de maskiner du vill köra. Det gör du genom färdigutbildningen, som förutsätter att du har en lärlingsanställning med godkänd handledare och utbildningsbok som utfärdas av den BYN-region i det län där du kommer att vara lärling. Färdigutbildningen varierar beroende på vilket utav BYNs yrken du valt men är normalt mellan två till tre år. Exempelvis behöver den som vill arbeta med mobila anläggningsmaskiner och kranar, eller bli stenmontör eller plattsättare, arbeta 4 800 timmar med handledare. Murare, bergsarbetare och vägarbetare behöver 6 800 timmar efter en gymnasieutbildning eller 5 800 efter en vuxenutbildning.
Under färdigutbildningen har arbetsgivaren och handledaren ett ansvar för att du som lärling får en mångsidig träning i ditt blivande yrke. Du ska få möjligheter att pröva på och fördjupa dig i de arbetsmoment som branschen har fastställt och som formulerats i BYNs eller TYAs målbeskrivningar. Detta håller man redan på genom din utbildningsbok. När färdigutbildningen avslutats är du berättigad till ditt yrkesbevis. Även detta utfärdas av din BYN-region eller närmaste TYA-representant.
Lärling och lärling?
För att förtydliga ovanstående finns alltså två typer av lärlingar inom maskinföraryrket: Båda förutsätter en lärlingsanställning av en arbetsgivare som ansvarar för dig och din utbildning, med handledare och med god vana av yrket. Den ena typen av lärling handlar om att skaffa sig grundläggande kunskaper, ofta genom distansstudier och arbetsplatspraktik parallellt. Den andra typen – som alla genomgår innan de får sitt yrkesbevis – är att arbeta tillsammans med en handledare för att skaffa god erfarenhet och yrkeskunskap. Den som anställer en lärling måste tänka på följande saker:
Checklista för lärlingsanställningar
- Lärlingen måste ha ett utbildningsbevis för det maskinslag personen kör. Om de tinte finns inledningssvis, måste detta skaffas.
- Anmälan om lärlingsuppdrag och ert företag måste skickas till ditt regionala Byn eller TYA-kontor regionkontor och E-bok måste utfördas av dem.
- Du och lärlingen ska ha eget inlogg till register och E-bok där ni kan fylla i och godkänna körda timmar.
Fler varianter för att bli klar
Som beskrivits ovan är vägen till maskinföraryrket nästan alltid att starta med en grundutbildning som ger utbildningsintyg och sedan fortsätta med färdigutbildningen. Dessa ger tillsammans yrkesbevis. Dock kan det finnas några andra vägar om man redan har tillräckliga yrkeskunskaper men saknar intyg på detta. Tre varianter av detta är:
1. Om du har erfarenhet av branschen och maskiner kan du göra ett kompetensprov som antingen leder direkt till ett yrkesbevis eller till en lärlingsbok (utbildningsintyg) beroende på hur lång erfarenhet du har. Kompetensprovet består av ett teoretiskt prov och ett antal praktiska körmoment där dina kunskaper testas och valideras. Provet tar normalt en dag att genomföra men du kan behöva förbereda dig en del innan.
2. Om du exempelvis har yrkesbevis för grävmaskin men även behöver ett för hjullastare kan du antingen göra ett kompetensprov eller komplettera med en så kallad breddningsutbildning på den nya maskintypen. Du får då en introduktion på den nya maskinen som omfattar säkerhetskontroller, användningsområden, praktiska körmoment, service och underhåll med mera. Utbildningen tar normalt en dag att genomföra och leder till yrkesbevis eller utbildningsintyg (lärlingsbok) på den nya maskinen.
3. Har du en utländsk yrkesutbildning och kan visa detta med ett certifikat, intyg eller betyg i kombination med att du kan styrka två års erfarenhet i samma yrke kan du ansöka om validering av yrkeserfarenheter. Om dina certifikat och din yrkeserfarenhet är i nivå med ett svenskt yrkesbevis ges du behörighet att köra de maskiner som omfattas.
TYA och BYN värnar inte bara om att alla inom bygg- och maskinförarbranschen har god yrkeskompetens. De båda, eller någon av dem, utfärdar och reglerar även yrkeskrav för exempelvis truckförare och truckutbildning, samt månar om andra förarkompetenser och körkort för en trygg och god branschmiljö.
Skärpning behövs inför förarprov till körkort
korkort Varje sommar är trycket högt på alla platser där det ordnas förarprov – det vill säga uppkörningar och teoriprov för körkort. Främst för att... Läs mer
Kunskapskrav för maskinförare ändras dramatiskt
Under hösten har maskintillverkargiganten Caterpillar lanserat två nya bandgrävare med automatiserade digitala gräv- och mätsystem som standard. Sensorer och datorer är inte längre något valbart tillv...
Från nästa vecka får du betala ny körkortsavgift
Från och med 1 januari 2018 gäller en ny körkortsavgift som alla körkortstagare behöver betala till Transportstyrelsen. Tidigare har man, för att skaffa ett körkort, betalat flera avgifter för bland a...
Första simulatorn för tunga godståg till lokförarutbildning
Tidigare i höstas levererade VTI (Statens oberoende Väg- och Transportforskningsinstitut) sin första simulator för tunga godståg. De har i åratal utvecklat tågsimulatorer, sammanställt hårdvara och eg...
Nya regler för hjälmar på MC, moped och terrängfordon
För dig som använder (eller borde använda) hjälm på fordon eller maskiner är det av stor vikt att hålla koll på Transportstyrelsen skyddshjälmsföreskrifter. Däri tydliggörs vilka regler som gäller för...
Utveckling av säkrare drönare utan pilot
Just nu utvecklas branschen kring obemannade luftfarkoster, så kallade drönare eller UAV, i rasande fart. Det som för några år sedan eventuellt kändes som en surrande fluga är nu högteknologisk magi....