Bättre körkortsutbildningar i framtiden?
Sveriges Trafikskolors Riksförbund har låtit forskare vid Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI) utröna hur den svenska förarutbildningen fungerar och vad som skulle kunna förbättras för att höja utbildningens kvalitet. I den allmäna diskussionen om körkortsutbildningar talas det oftast om tid och pris för att få ett körkort, men alltför sällan talas det om kvalitet eller om hur utbildningarna bidrar till att höja säkerhet och trygghet på våra vägar. Ändå är det unga förare, med nytagna körkort, som ofta hamnar i trafikolyckor. Genom bättre förberedande utbildning innan man får sitt körkort i handen borde kunna minska olyckorna på vägarna. VTIs rapport visar att de svenska förarutbildningarna kan förbättras genom nya pedagogiska metoder och fler obligatoriska moment. Dessutom bör kontrollen av trafikskolor, trafiklärarkurser och förarprov förbättras.
Forskarna ger en rad rekommendationer för att körkortselever ska kunna bli bättre bilförare.
Nya pedagogiska metoder
Genom studien blir det uppenbart att det behövs nya pedagogiska metoder och verktyg för att få en god kvalitet på svenska körkortsutbildningar. Eleverna behöver få tillfällen att själva sätta sig in i olika trafikantroller - det vill säga få en självupplevd bild av vad olika körbeteenden, situationer och val i trafik ger för konsekvenser för dem själva och deras medtrafikanter. Som körkortselev behöver man få tillfälle och verktyg för att se hur ens agerande påverkar trafiksäkerheten; det bör öka insikterna om risktfyllda situationer som skapar oro eller olyckor för enskilda individer och för samhället i stort. Förutom säkerhetsaspekterna behöver man även få reflektera över miljöpåverkan och framkomlighet. Eleven bör kunna få coachning och kunna vara en aktiv part i sin utbildning, inte en passiv part som bara lyssnar på vad trafikläraren förmedlar. Kraven på någon med godkänt körkort handlar ju om både teoretiska och praktiska färdigheter. Detta tror forskarna kan förbättras avsevärt så att de "nyaste bilförarna" blir tryggare och säkrare.
Individuella förutsättningar
Eftersom varje elev är unik kan fler unika anpassningar av utbildningen behöva ske. Ett steg är att tänkt på att olika elever lär sig på olika sätt och emed olika sinnen. Dessutom påpekar forskarna att både utbildningar, undervsiningsmaterial och förarprov måste finnas på fler språk så att inte luckor eller missar uppstår på grund av språkliga missförstånd. Dessutom skiljer sig ungdomar och nya förare avsevärt gällande erfarenheter, bakgrund, förmåga och normer - att alla ska ta till sig samma sak på samma sätt är orimligt.
Utbildningen måste alltså ta sin utgångspunkt i elevernas individuella förutsättningar så att de som individer blir bättre förare.
Fler obligatoriska moment
Vidare har forskarna sett över körkortsutbildningarnas nuvarande delar och moment. De uppfattar att en del behöver lyftas tydligare och att fler obligatoriska moment kan behöva läggas till.
Bland annat föreslår man en uppdelning av nuvarande "Riskettan", det vill säga obligatoriska Riskutbildningen Del 1, för B-körkort, som handlar om riskbeteenden kring alkohol, droger, stress och trötthet i trafiken. Utbildningen är idag minst tre timmar lång och kompletteras med Riskutbildning Del 2; halkkörning. Förslaget som nu presenteras handlar om att dela "Riskettan" i flera delar, öka fokus på gruppövningar och diskussioner samt säkerställa att utbildningen inte görs för tidigt under körkortsutbildningen. Alla dessa förslag handlar om att öka varje elevs delaktighet och förståelse.
En annan rekommendation är att göra fler körmoment obligatioriska på trafikskola. Det gäller moment som är svåra att öva privat så som körning i halka, mörker och rusningstrafik. Även utbildning kring omkörning, miljövänlig körstil samt de djupare psykologiska och sociala kompetenserna är svårt att få som privatist.
Dessutom finns en del tankar om att införa en obligatorisk "provuppkörning" på trafikskola innan det riktiga förarprovet genomförs. Det skulle kunna var till stor hjälp för att minska nervositet och för tidiga anmälningar till proven, innan eleven egentligen är redo. Troligen skulle detta minska trycket på både provförrättare och de elever som ska göra sina förarprov. Liknande upplägg finns och uppskattas inför prov till flygcertifikat.
Det är helt tydligt, inte bara i denna studie, att elever som kört på trafikskola oftare klarar provtillfällen och trafiksituationer mycket bättre än de som endast kört privat. Privata handledare uppmuntras därför att ta kontakt med trafikskolor för att diskutera elevens förarutbidlning med behöriga trafiklärare, och helst bör eleven komplettera sin privatkörning med lektioner även på trafikskola. Då är chanserna att bli en bra bilförare större.
Kvalitetssäkrade trafiklärare och trafikskolor
Slutligen rekommenderar forskarna att trafiklärarutbildningarnas kvalitet måste säkras - det är ju den ansvarige läraren som ska föra vidare rätt och uppdaterad teori och praktik till framtidens förare. För detta är det viktigt att godkända trafikskolor används och att alla trafiklärare har en kvalitativ utbildning, och ständig fortbildning, för att göra ett bra jobb. Enligt VTIs forskare behöver tillsynen av trafikskolor, trafiklärare och öka och samtidigt fokusera tydligare på framåtsyftande tips, råd och diskussion kring utbildningarnas praktiska delar och pedagogik.
Att kvalitetssäkra provtillfällena är också viktigt då många som misslyckas med proven uppfattar att de blivit felbehandlade. Forskarna menar att förarprövarna troligen gör rätt bedömningar, men att man måste bli mycket bättre på att öka körkortstagarnas förståelse för provresultatet. Den som underkänns behöver tydligare få veta vad som gick fel och vad som kan göras för att klara ett omprov. Stressen för omprov och upplägget med sammanhållna förarprov kan också pressa och påverka resultaten negativt.
Framtiden kommer
Arbetet med utveckling av förarutbildning och förarprov fortsätter. Olika utbildningssatsningar ska utvärderas, nya metoder ska testas och tydligare prioriteringar ska göras. Förhoppningen är att forskarna ska kunna kompletteras ovanstående rön med praktiska förslag på ”best practice” för ännu bättre utbildningar och prov i framtiden.
(Bild från VTIs pressinformation)
Forskarna ger en rad rekommendationer för att körkortselever ska kunna bli bättre bilförare.
Nya pedagogiska metoder
Genom studien blir det uppenbart att det behövs nya pedagogiska metoder och verktyg för att få en god kvalitet på svenska körkortsutbildningar. Eleverna behöver få tillfällen att själva sätta sig in i olika trafikantroller - det vill säga få en självupplevd bild av vad olika körbeteenden, situationer och val i trafik ger för konsekvenser för dem själva och deras medtrafikanter. Som körkortselev behöver man få tillfälle och verktyg för att se hur ens agerande påverkar trafiksäkerheten; det bör öka insikterna om risktfyllda situationer som skapar oro eller olyckor för enskilda individer och för samhället i stort. Förutom säkerhetsaspekterna behöver man även få reflektera över miljöpåverkan och framkomlighet. Eleven bör kunna få coachning och kunna vara en aktiv part i sin utbildning, inte en passiv part som bara lyssnar på vad trafikläraren förmedlar. Kraven på någon med godkänt körkort handlar ju om både teoretiska och praktiska färdigheter. Detta tror forskarna kan förbättras avsevärt så att de "nyaste bilförarna" blir tryggare och säkrare.
Individuella förutsättningar
Eftersom varje elev är unik kan fler unika anpassningar av utbildningen behöva ske. Ett steg är att tänkt på att olika elever lär sig på olika sätt och emed olika sinnen. Dessutom påpekar forskarna att både utbildningar, undervsiningsmaterial och förarprov måste finnas på fler språk så att inte luckor eller missar uppstår på grund av språkliga missförstånd. Dessutom skiljer sig ungdomar och nya förare avsevärt gällande erfarenheter, bakgrund, förmåga och normer - att alla ska ta till sig samma sak på samma sätt är orimligt.
Utbildningen måste alltså ta sin utgångspunkt i elevernas individuella förutsättningar så att de som individer blir bättre förare.
Fler obligatoriska moment
Vidare har forskarna sett över körkortsutbildningarnas nuvarande delar och moment. De uppfattar att en del behöver lyftas tydligare och att fler obligatoriska moment kan behöva läggas till.
Bland annat föreslår man en uppdelning av nuvarande "Riskettan", det vill säga obligatoriska Riskutbildningen Del 1, för B-körkort, som handlar om riskbeteenden kring alkohol, droger, stress och trötthet i trafiken. Utbildningen är idag minst tre timmar lång och kompletteras med Riskutbildning Del 2; halkkörning. Förslaget som nu presenteras handlar om att dela "Riskettan" i flera delar, öka fokus på gruppövningar och diskussioner samt säkerställa att utbildningen inte görs för tidigt under körkortsutbildningen. Alla dessa förslag handlar om att öka varje elevs delaktighet och förståelse.
En annan rekommendation är att göra fler körmoment obligatioriska på trafikskola. Det gäller moment som är svåra att öva privat så som körning i halka, mörker och rusningstrafik. Även utbildning kring omkörning, miljövänlig körstil samt de djupare psykologiska och sociala kompetenserna är svårt att få som privatist.
Dessutom finns en del tankar om att införa en obligatorisk "provuppkörning" på trafikskola innan det riktiga förarprovet genomförs. Det skulle kunna var till stor hjälp för att minska nervositet och för tidiga anmälningar till proven, innan eleven egentligen är redo. Troligen skulle detta minska trycket på både provförrättare och de elever som ska göra sina förarprov. Liknande upplägg finns och uppskattas inför prov till flygcertifikat.
Det är helt tydligt, inte bara i denna studie, att elever som kört på trafikskola oftare klarar provtillfällen och trafiksituationer mycket bättre än de som endast kört privat. Privata handledare uppmuntras därför att ta kontakt med trafikskolor för att diskutera elevens förarutbidlning med behöriga trafiklärare, och helst bör eleven komplettera sin privatkörning med lektioner även på trafikskola. Då är chanserna att bli en bra bilförare större.
Kvalitetssäkrade trafiklärare och trafikskolor
Slutligen rekommenderar forskarna att trafiklärarutbildningarnas kvalitet måste säkras - det är ju den ansvarige läraren som ska föra vidare rätt och uppdaterad teori och praktik till framtidens förare. För detta är det viktigt att godkända trafikskolor används och att alla trafiklärare har en kvalitativ utbildning, och ständig fortbildning, för att göra ett bra jobb. Enligt VTIs forskare behöver tillsynen av trafikskolor, trafiklärare och öka och samtidigt fokusera tydligare på framåtsyftande tips, råd och diskussion kring utbildningarnas praktiska delar och pedagogik.
Att kvalitetssäkra provtillfällena är också viktigt då många som misslyckas med proven uppfattar att de blivit felbehandlade. Forskarna menar att förarprövarna troligen gör rätt bedömningar, men att man måste bli mycket bättre på att öka körkortstagarnas förståelse för provresultatet. Den som underkänns behöver tydligare få veta vad som gick fel och vad som kan göras för att klara ett omprov. Stressen för omprov och upplägget med sammanhållna förarprov kan också pressa och påverka resultaten negativt.
Framtiden kommer
Arbetet med utveckling av förarutbildning och förarprov fortsätter. Olika utbildningssatsningar ska utvärderas, nya metoder ska testas och tydligare prioriteringar ska göras. Förhoppningen är att forskarna ska kunna kompletteras ovanstående rön med praktiska förslag på ”best practice” för ännu bättre utbildningar och prov i framtiden.
(Bild från VTIs pressinformation)
Skärpning behövs inför förarprov till körkort
korkort Varje sommar är trycket högt på alla platser där det ordnas förarprov – det vill säga uppkörningar och teoriprov för körkort. Främst för att... Läs mer
Kunskapskrav för maskinförare ändras dramatiskt
Under hösten har maskintillverkargiganten Caterpillar lanserat två nya bandgrävare med automatiserade digitala gräv- och mätsystem som standard. Sensorer och datorer är inte längre något valbart tillv...
Från nästa vecka får du betala ny körkortsavgift
Från och med 1 januari 2018 gäller en ny körkortsavgift som alla körkortstagare behöver betala till Transportstyrelsen. Tidigare har man, för att skaffa ett körkort, betalat flera avgifter för bland a...
Första simulatorn för tunga godståg till lokförarutbildning
Tidigare i höstas levererade VTI (Statens oberoende Väg- och Transportforskningsinstitut) sin första simulator för tunga godståg. De har i åratal utvecklat tågsimulatorer, sammanställt hårdvara och eg...
Nya regler för hjälmar på MC, moped och terrängfordon
För dig som använder (eller borde använda) hjälm på fordon eller maskiner är det av stor vikt att hålla koll på Transportstyrelsen skyddshjälmsföreskrifter. Däri tydliggörs vilka regler som gäller för...
Utveckling av säkrare drönare utan pilot
Just nu utvecklas branschen kring obemannade luftfarkoster, så kallade drönare eller UAV, i rasande fart. Det som för några år sedan eventuellt kändes som en surrande fluga är nu högteknologisk magi....