HYPERLOOP - supersnabbt, förarlöst och energisnålt
Ett sätt att färdas i överljudshastighet, förarlöst och hållbart. Inte bara i framtiden utan ganska snart. Är det möjligt? Ja, kanske med hjälp av den snabba utvecklingen av Hyperloop.
För några år sedan presenterade uppfinnaren och entreprenören Elon Musk en idé om framtidens transportsätt. Musk är grundare och ledare för bland annat Tesla Motors, PayPal, Zip2 och SpaceX (som utvecklar privata rymdfärder). Han är VD på flera av dessa framgångrika företag och styrelsemedlem i många andra innovativa bolag eller organsationer. Han ligger bakom otaliga uppfinnar och tekniska lösningar som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt effektiva.
Elon Musk beskriver det nya transportkonceptet som “a mix between Concorde, a rail gun and an air hockey table that could take you from Los Angeles to San Francisco in under 30 minutes”. Det kallas Hyperloop och anses vara det femte transportsystemet - vid sidan om väg, järnväg, sjöfart och flyg.
Höghastighetståg på räls och hjul har funnits i femtio år och i jämförelse med utvecklingen av höghastighetsspår är Hyperloop helt färskt. På många sätt svarar Hyperloop på samma frågor som andra höghastighetslösningar; man vill hitta transportalternativ som är snabbare, säkrare, billigare, bekvämare och energieffektivare än något befintligt transportsätt. Dessutom bör framtidens transporter ske utan att påverkas nämnvärt av naturens nycker som väder, vind och jordbävningar. Enligt Musk och hans team löser Hyperloop alla dessa utmaningar.
När Musk, i augusti 2013, presenterade konceptet valde han att inte själv äga eller vidareutveckla Hyperloop. Han lämnade det öppet för vem som helst att driva detta vidare och bakom utvecklingen står nu flera samarbeten mellan entusiaster, investerare och utvecklare från exempelvis SpaceX, Tesla och Uber. Forskarvärlden, studentföreningar, industridesigners, tekniker, programmerare och riskkapitalister samarbetar i många olika konstellationer.
Vad är Hyperloop?
1. Hyperloop är i grunden en kapsel, en så kallad ”pod”. Kapseln är lagom stor och anpassad efter det gods eller den mängd människor som ska fraktas i kapseln. I en ”standardkapsel” ryms troligen 50 personer i en lyxigare ”business-liknande” sittning och 80-90 personer i ett mer välfyllt men ändå bekvämt ”ekonomiutförande”. Det kan finnas mindre kapslar för godstransport eller mycket större för exempelvis containrar eller till och med en fullstor lastbil ombord.
2. Kapseln placeras i en tub eller tunnel. Enligt Musk kan denna lika gärna gå under, på eller över marken. Tuben utgör en stängd och kontrollerad miljö, skyddad från yttre påverkan.
3. Kapseln leviteras i tuben, den går inte på hjul eller räls. Leviteringen sker med hjälp av magnetism i supermodernt utförande. Detta gör att friktion mot underlag eller omgivning elimineras.
4. Lufttrycket i tuben dras ner och kan närma sig vacuum. Därmed minskas luftmotståndet och utan motstånd kan farten ökas avsevärt samtidigt som energiförbrukningen reduceras. Detta gör tekniken helt överlägsen andra höghastighetslösningar för tåg och flygplan där luftmotståndet alltid är en kostsam faktor.
Kapseln körs i tuber och banor som med fördel ligger på upphöjda konstruktioner vilket minimerar miljöpåverkan och banorna kan enklare jämnas ut för att undvika omgivningens höjdskillnader eller hinder. Tuberna kan placeras där de behövs idag, utan att anpassas efter befintliga spår, motorvägar eller öppna ytor. På så vis binds attraktiva platser samman efter människors nutida önskemål och inte efter gamla rörelsemönster.
Omlastning och av/påstigning kan minskas om samma fordon eller kolli kan användas hela vägen – en lastbilstransport kan färdas från en hamn, över en hel kontinent och på ett annat fartyg utan någon omlastning alls.
Hyperloopen når hastigheter kring 1000-1200km/timmen. Detta är väldigt nära ljudets hastighet och mycket snabbare än något annat transportmedel på land. Exempelvis skulle sträckan London-Manchster (en sträcka på 30 mil vilket är vanligt avstånd mellan större städer) bli flera timmar snabbare än med bil eller pendeltåg, och minst en timme snabbare i jämförelse med en enkelresa med moderna höghastighetståg.
Länder och investerare vill satsa på transportlösningar som sparar alla typer av resurser; pengar, energi, människor, tid och miljö. Därmed spås olika Hyperloopkoncept vara möjliga investeringar för framtiden. Men egentligen handlar det inte om framtiden; Hyperloop är tänkt att produceras nu och användas i drift inom några få år. Kanske för gods innan 2020 och för männsikor redan 2021.
Vad händer med utvecklingen?
Ett par olika företag tävlar om teknikens utveckling och Hyperloops etablering i världen. På sätt och vis kan detta liknas vid tävlingslustan i 1900-talets ”space race”. Snabbheten i utvecklingen av Hyperloop jämförs med NASAs rymdforskning efter världskrigen och rekordutvecklingen av Apollo-farkosterna. Självklart finns en stor konkurrens, men samtidigt en påtaglig öppenhet mellan utvecklarna som ofta gemensamt driver förverkligandet av sina framtidsdrömmar.
Eftersom Musk och SpaceX inte äger eller driver någon egen Hyperlooputveckling, men gärna hjälper till att förverkliga idéerna, har de satsat stora summor på att ta fram en 1,6 km lång testbana i Kalifornien. Dit välkomnas entreprenörer för att testa sina Hyperloop-prototyper. SpaceX sponsrar även tävlingar i hårdvaruutveckling och design. Mer än tjugo lag ställer upp i dessa tävlingar som arrangeras under innevarande år.
I nuläget finns tre större företag som tagit fram prototyper och testar tekniska lösningar:
- Hyperloop Transportation Technologies (HTT) som är en grupp av 500 amerikanska experter som arbetar med detta på deltid. Häromdagen visade de upp sina möjligheter att levitera kapslar med energismart magnetism.
- Hyperloop One (tidigare Hyperloop Tech) som är en sammanslutning av ett hundratal ingejörer och riskkapitalister som redan har långtgående planer för etabling av Hyperloop i hela världen. I veckan testkör de sitt framdrivningssytem i en jätteanläggning i Nevadaöknen och om ett år tänker man köra fullskaligt i 1000 km/h.
- TransPod som redan i höst presenterar en fullskalig Hyperloop-kapsel.
Kringlösningar som hur inredningen ska fungera, hur starten sätts igång och hur tidtabellerna sätts samman utvecklas parallellt. Exempelvis har ett team, tillsammans med entreprenörer från hyperaktuella Uber, utvecklat en app som hanterar resenärens beställning och transport till tuben genom ett on-demand-system.
Marknaden bearbetas från flera håll och man hoppas på utveckling både i länder där infrastrukturen är dålig eller inte anspassad till dagens behov, och i toppmoderna miljöer där transporterna inte hängt med resten av utvecklingen. Andra intressanta områden är där nutida färdmedel kan effektiviseras med modern teknik, till exempel mellan de största indutstriorterna i Storbrittanien, storstäderna i USA och hamnområdena i Nordeuropa. Att ta sig mellan de nordiska huvudorterna i ljudets hastighet är ett möjligt pilotprojekt för den nya tekniken. Eller kanske kommer någon i Persiska viken uppföra de första Hyperloopbanorna bara för att man kan?
Hyperloop som ett nordiskt alternativ?
Företaget Hyperloop One var nyligen i Stockholm och presenterade, tillsammans med bland andra KTH, en lösning för att binda ihop Stockholm-Arlanda-Norrtälje-Åbo-Helsingsfors flygplats och Helsingfors centrum på en total restid under 1 timme. En direktfärd mellan Sveriges och Finlands huvudstäder skulle kunna göras på 28 minuter och Stockholm-Åbo kan klaras av på 18 minuter!
Hur det blir med det vet ingen med säkerhet, ingen vet ens om Hyperloop någonsin blir verklighet och ingen vet om det är möjligt till rimliga kostnader. Men många hoppas.
För några år sedan presenterade uppfinnaren och entreprenören Elon Musk en idé om framtidens transportsätt. Musk är grundare och ledare för bland annat Tesla Motors, PayPal, Zip2 och SpaceX (som utvecklar privata rymdfärder). Han är VD på flera av dessa framgångrika företag och styrelsemedlem i många andra innovativa bolag eller organsationer. Han ligger bakom otaliga uppfinnar och tekniska lösningar som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt effektiva.
Elon Musk beskriver det nya transportkonceptet som “a mix between Concorde, a rail gun and an air hockey table that could take you from Los Angeles to San Francisco in under 30 minutes”. Det kallas Hyperloop och anses vara det femte transportsystemet - vid sidan om väg, järnväg, sjöfart och flyg.
Höghastighetståg på räls och hjul har funnits i femtio år och i jämförelse med utvecklingen av höghastighetsspår är Hyperloop helt färskt. På många sätt svarar Hyperloop på samma frågor som andra höghastighetslösningar; man vill hitta transportalternativ som är snabbare, säkrare, billigare, bekvämare och energieffektivare än något befintligt transportsätt. Dessutom bör framtidens transporter ske utan att påverkas nämnvärt av naturens nycker som väder, vind och jordbävningar. Enligt Musk och hans team löser Hyperloop alla dessa utmaningar.
När Musk, i augusti 2013, presenterade konceptet valde han att inte själv äga eller vidareutveckla Hyperloop. Han lämnade det öppet för vem som helst att driva detta vidare och bakom utvecklingen står nu flera samarbeten mellan entusiaster, investerare och utvecklare från exempelvis SpaceX, Tesla och Uber. Forskarvärlden, studentföreningar, industridesigners, tekniker, programmerare och riskkapitalister samarbetar i många olika konstellationer.
Vad är Hyperloop?
1. Hyperloop är i grunden en kapsel, en så kallad ”pod”. Kapseln är lagom stor och anpassad efter det gods eller den mängd människor som ska fraktas i kapseln. I en ”standardkapsel” ryms troligen 50 personer i en lyxigare ”business-liknande” sittning och 80-90 personer i ett mer välfyllt men ändå bekvämt ”ekonomiutförande”. Det kan finnas mindre kapslar för godstransport eller mycket större för exempelvis containrar eller till och med en fullstor lastbil ombord.
2. Kapseln placeras i en tub eller tunnel. Enligt Musk kan denna lika gärna gå under, på eller över marken. Tuben utgör en stängd och kontrollerad miljö, skyddad från yttre påverkan.
3. Kapseln leviteras i tuben, den går inte på hjul eller räls. Leviteringen sker med hjälp av magnetism i supermodernt utförande. Detta gör att friktion mot underlag eller omgivning elimineras.
4. Lufttrycket i tuben dras ner och kan närma sig vacuum. Därmed minskas luftmotståndet och utan motstånd kan farten ökas avsevärt samtidigt som energiförbrukningen reduceras. Detta gör tekniken helt överlägsen andra höghastighetslösningar för tåg och flygplan där luftmotståndet alltid är en kostsam faktor.
Kapseln körs i tuber och banor som med fördel ligger på upphöjda konstruktioner vilket minimerar miljöpåverkan och banorna kan enklare jämnas ut för att undvika omgivningens höjdskillnader eller hinder. Tuberna kan placeras där de behövs idag, utan att anpassas efter befintliga spår, motorvägar eller öppna ytor. På så vis binds attraktiva platser samman efter människors nutida önskemål och inte efter gamla rörelsemönster.
Omlastning och av/påstigning kan minskas om samma fordon eller kolli kan användas hela vägen – en lastbilstransport kan färdas från en hamn, över en hel kontinent och på ett annat fartyg utan någon omlastning alls.
Hyperloopen når hastigheter kring 1000-1200km/timmen. Detta är väldigt nära ljudets hastighet och mycket snabbare än något annat transportmedel på land. Exempelvis skulle sträckan London-Manchster (en sträcka på 30 mil vilket är vanligt avstånd mellan större städer) bli flera timmar snabbare än med bil eller pendeltåg, och minst en timme snabbare i jämförelse med en enkelresa med moderna höghastighetståg.
Länder och investerare vill satsa på transportlösningar som sparar alla typer av resurser; pengar, energi, människor, tid och miljö. Därmed spås olika Hyperloopkoncept vara möjliga investeringar för framtiden. Men egentligen handlar det inte om framtiden; Hyperloop är tänkt att produceras nu och användas i drift inom några få år. Kanske för gods innan 2020 och för männsikor redan 2021.
Vad händer med utvecklingen?
Ett par olika företag tävlar om teknikens utveckling och Hyperloops etablering i världen. På sätt och vis kan detta liknas vid tävlingslustan i 1900-talets ”space race”. Snabbheten i utvecklingen av Hyperloop jämförs med NASAs rymdforskning efter världskrigen och rekordutvecklingen av Apollo-farkosterna. Självklart finns en stor konkurrens, men samtidigt en påtaglig öppenhet mellan utvecklarna som ofta gemensamt driver förverkligandet av sina framtidsdrömmar.
Eftersom Musk och SpaceX inte äger eller driver någon egen Hyperlooputveckling, men gärna hjälper till att förverkliga idéerna, har de satsat stora summor på att ta fram en 1,6 km lång testbana i Kalifornien. Dit välkomnas entreprenörer för att testa sina Hyperloop-prototyper. SpaceX sponsrar även tävlingar i hårdvaruutveckling och design. Mer än tjugo lag ställer upp i dessa tävlingar som arrangeras under innevarande år.
I nuläget finns tre större företag som tagit fram prototyper och testar tekniska lösningar:
- Hyperloop Transportation Technologies (HTT) som är en grupp av 500 amerikanska experter som arbetar med detta på deltid. Häromdagen visade de upp sina möjligheter att levitera kapslar med energismart magnetism.
- Hyperloop One (tidigare Hyperloop Tech) som är en sammanslutning av ett hundratal ingejörer och riskkapitalister som redan har långtgående planer för etabling av Hyperloop i hela världen. I veckan testkör de sitt framdrivningssytem i en jätteanläggning i Nevadaöknen och om ett år tänker man köra fullskaligt i 1000 km/h.
- TransPod som redan i höst presenterar en fullskalig Hyperloop-kapsel.
Kringlösningar som hur inredningen ska fungera, hur starten sätts igång och hur tidtabellerna sätts samman utvecklas parallellt. Exempelvis har ett team, tillsammans med entreprenörer från hyperaktuella Uber, utvecklat en app som hanterar resenärens beställning och transport till tuben genom ett on-demand-system.
Marknaden bearbetas från flera håll och man hoppas på utveckling både i länder där infrastrukturen är dålig eller inte anspassad till dagens behov, och i toppmoderna miljöer där transporterna inte hängt med resten av utvecklingen. Andra intressanta områden är där nutida färdmedel kan effektiviseras med modern teknik, till exempel mellan de största indutstriorterna i Storbrittanien, storstäderna i USA och hamnområdena i Nordeuropa. Att ta sig mellan de nordiska huvudorterna i ljudets hastighet är ett möjligt pilotprojekt för den nya tekniken. Eller kanske kommer någon i Persiska viken uppföra de första Hyperloopbanorna bara för att man kan?
Hyperloop som ett nordiskt alternativ?
Företaget Hyperloop One var nyligen i Stockholm och presenterade, tillsammans med bland andra KTH, en lösning för att binda ihop Stockholm-Arlanda-Norrtälje-Åbo-Helsingsfors flygplats och Helsingfors centrum på en total restid under 1 timme. En direktfärd mellan Sveriges och Finlands huvudstäder skulle kunna göras på 28 minuter och Stockholm-Åbo kan klaras av på 18 minuter!
Hur det blir med det vet ingen med säkerhet, ingen vet ens om Hyperloop någonsin blir verklighet och ingen vet om det är möjligt till rimliga kostnader. Men många hoppas.
Skärpning behövs inför förarprov till körkort
korkort Varje sommar är trycket högt på alla platser där det ordnas förarprov – det vill säga uppkörningar och teoriprov för körkort. Främst för att... Läs mer
Kunskapskrav för maskinförare ändras dramatiskt
Under hösten har maskintillverkargiganten Caterpillar lanserat två nya bandgrävare med automatiserade digitala gräv- och mätsystem som standard. Sensorer och datorer är inte längre något valbart tillv...
Från nästa vecka får du betala ny körkortsavgift
Från och med 1 januari 2018 gäller en ny körkortsavgift som alla körkortstagare behöver betala till Transportstyrelsen. Tidigare har man, för att skaffa ett körkort, betalat flera avgifter för bland a...
Första simulatorn för tunga godståg till lokförarutbildning
Tidigare i höstas levererade VTI (Statens oberoende Väg- och Transportforskningsinstitut) sin första simulator för tunga godståg. De har i åratal utvecklat tågsimulatorer, sammanställt hårdvara och eg...
Nya regler för hjälmar på MC, moped och terrängfordon
För dig som använder (eller borde använda) hjälm på fordon eller maskiner är det av stor vikt att hålla koll på Transportstyrelsen skyddshjälmsföreskrifter. Däri tydliggörs vilka regler som gäller för...
Utveckling av säkrare drönare utan pilot
Just nu utvecklas branschen kring obemannade luftfarkoster, så kallade drönare eller UAV, i rasande fart. Det som för några år sedan eventuellt kändes som en surrande fluga är nu högteknologisk magi....