Gymnasier och Komvux kan ge elever körkort och yrkesbehörighet
Inom svensk gymnasieutbildning och kommunal vuxenutbildning (Komvux) kan eleverna välja mellan ett dussintal yrkesprogram med inriktning mot ett visst yrke, exempelvis inom anläggnings- eller transportsektorn. Alla dessa utbildningar regleras av Skolverket med tydliga mål om att leda till anställningsbarhet på den svenska arbetsmarknaden. Tvärtemot vad man kan tro är det dock inte självklart att Skolverkets föraryrkeskurser ger de behörigheter som yrket eller arbetsmarknaden kräver – det är istället skolornas anpassning till branschkrav och andra myndigheters körkortsregler som gör de engagerade eleverna anställningsbara.
De tydligaste målen för gymnasieskolans tolv yrkesprogram är att förbereda och specialisera eleverna för framtida yrkesliv; efter utbildningen ska det vara möjligt att direkt påbörja ett jobb, en anställning eller vidarestudier på yrkeshögskola. För att ge goda kunskaper och erfarenheter av både teori och praktiskt arbete ingår flera veckors arbetsplatsförlagd utbildning (APL) – ett utmärkt sätt att skaffa praktik och kontakter i aktuell bransch.
De tre mest populära yrkesprogrammen på gymnasienivå är El- och energiprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet samt Fordons- och transportprogrammet. Förra läsåret gick nästan 40 000 ungdomar på något av dessa program och de flesta har målet inställt på ett yrkesliv där fordons- eller maskinanvändning och förarkompetens är helt centralt. Även tusentals vuxna läser liknande yrkesutbildningar på Komvux och satsar på fortbildning för en karriär med särskild förarkompetens, som lastbilsförare eller busschaufför.
Hela gymnasieskolans och Komvuxs utbildningar, kursupplägg och betygskriterier regleras av Skolverket. Enligt deras kursplaner för inriktningar mot fordon och transport, bygg och anläggning, naturbruk och driftunderhåll ska eleverna ges så mycket kompetens det går för att komma ut i arbetslivet. Det är särskilt viktigt att detta även sker i samarbete med näringliv och aktuell bransch. Skolverkets riktlinjer uppmanar till lärande i handhavande, kunskap och erfarenhet av flera fordon och maskiner - men enligt kursplanerna ges inga förarbehörigheter.
Det är alltså inte alls självklart att eleverna, som gått program och kurser enligt Skolverkets riktlinjer, får ett körkort för fordon eller förarbevis för maskiner som de hanterat på i skolan. Skolvärlden styr inte över körkortsvärlden - för att få en förarbehörighet är det andra myndigheters och organisationers rekommendationer och regelverk som gäller:
Transportstyrelsen reglerar alla krav, tillstånd, godkända utbildare och prov för att få körkort eller förarbevis. Branschorganisationerna TYA (Transport) och BYN (bygg) reglerar krav, utbildningar och intyg för exempelvis yrkesförarbevis och maskinförarkort. Andra branschsamarbeten reglerar krav för andra yrken och förarutbildningar.
Dessa organisationers krav och kursplaner ligger ofta nära Skolverkets krav och riktlinjer för kursinnehållet – alltså kan de ganska smidigt kombineras. Skolverket har även, i samråd med Transportstyrelsen och vissa branschorganisationer, tagit fram riktlinjer för hur förarutbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning ska integreras med ett yrkesmässigt perspektiv så att all utbildning fokuserar på elevens framtida föraryrke. Elever som har ett tydligt behov av traktorkort, B-körkort, lastbilskort, busskort, yrkeskompetensbevis eller maskinförarintyg för sin framtida yrkesroll bör alltså erbjudas dessa kunskaper och kort.
Flera gymnasieskolor och vuxenutbildare anpassar därför sina utbildningar så att elever och kursdeltagare kan få behörighet enligt Skolverket, Transportstyrelsens och branschorganisationernas kursplaner och regelverk samtidigt. Det är detta som leder till yrkeskunnande och jobb! Det är genom färdigheterna som ges av skolan, lite utanför Skolverkets självklara ramar, som gör eleverna rustade för arbetsmarknaden.
På de allra flesta skolor är man mycket mån om att ge eleverna detta. Särskilt vill man hjälpa elever som har hög potential att sköta en maskin eller ett fordon i ett yrkesliv direkt efter slutförd utbildning. De som är engagerade och flitiga både på de teoretiska passen, de praktiska övningarna och – inte minst – på sin arbetsplatsförlagda utbildning kan få ihop och visa tillräckliga kunskaper för ett godkänt förarbevis eller körkort. Detta är en fantastisk möjlighet som dessutom erbjuds i en studiemedelsberättigad skolform; du kan alltså få studiemedel från CSN och samtidigt ett efterlängtat körkort från skolan!
Detta kan dock bli dyrt och kostsamt för skolan som slits mellan ”att göra eleverna anställningsbara” och att endast följa Skolverkets riktlinjer vilket är den verksamhet de egentligen får pengar för. Körlektioner, särskilda praktiska och teoretiska kurspass, prövningstillfällen samt naturligtvis underhåll och bränsle till skolans fordon kostar mycket pengar, men för eleverna och kursdeltagarna är det ett värdefullt erbjudande om att både få yrkeskompetens och ett annars kostsamt körkort.
Vad kan skolor erbjuda?
Eftersom de yrkesinriktade utbildningarna har som mål att leda till anställningsbarhet eller vidare yrkesstudier blir stora delar av kursinnehållet fokuserat mot karaktärsämnen, yrkesämnen och praktik - ofta både på skolan och på verkliga arbetsplatser. Skolorna har utbildade och godkända yrkeslärare, förarprövare och handledare med egna erfarenheter från de yrken som eleverna läser mot. Skolan förfogar även över fordon och maskiner som används för praktiska övningar och övningskörning. Det är tillåtet för elever att övningsköra på skolan om de har körkortstillstånd från Transportstyrelsen, men skolans yrkeslärare eller handledare är alltid de som ansvarar vid dessa övningar. Därmed tillåts inte elever övningsköra om inte skolpersonalen finner dem lämpliga. Parallellt med de praktiska momenten läses naurligtvis en hel del teori och man kan inte gå vidare med att köra eller handha fordon och maskiner om man ännu inte har tillräckliga faktakunskaper som grund.
I alla utbildningarna ingår arbetsplatsförlagd utbildning (APL) där man tillsammans med en handledare på en arbetsplats ger eleven de kunskaper och erfarenheter som gör störst nytta för honom/henne. Det kan vara annat än körerfarenhet eftersom sådan måste genomföras under mycker reglerade och dokumenterade former.
Gymnasiet och vuxenutbildingen erbjuder alltså en hel del praktik och en väg till körkort eller förarbevis, men fullständig yrkeskompetens kräver ofta aktiva år inom yrken, yrkesfortbildningar eller bevis på erfarenhet. Som blivande yrkesförare på buss eller lastbil, både på gymnasiet och komvux, läser man dels en grundutbildning för C/CE-kort eller D/DE-kort och kompletterar sedan denna med sk yrkeskompetensutbildning (YKB). Yrkeskompetensutbildningen är en ”färskvara” och måste repeteras var femte år.
På gymnasienivå ges, förutom dessa yrkesinriktade karaktärskurser, även gymnasiets kärnämneskurser i exempelvis svenska, engelska, matte och samhällskunskap. Det ställs därmed ganska stora och ”spretiga” krav på dig som elev och kursdeltagare.
Vilka krav ställer skolan på den som vill gå dessa utbildningar?
Grundläggande krav för att bli antagen till maskinförarutbildning eller transportutbildning på gymnasienivå är godkända grundskolebetyg, men ska man ha möjlighet att få köra fordon och ta del av erbjudanden om körkortsläsning/övningskörning måste man även ha tillstånd från Transportstyrelsen (som för alla körkort). Tillståndet ställer krav på att eleven är lämplig att köra bil, har god hälsa och inte använder droger eller har begått trafikförseelser.
Komvuxs yrkesförarutbildningar till bussförare och lastbilsförare kräver motsvarande tillstånd från Transportstyrelsen samt att man redan har ett giltigt B-körkort. Man behöver vara minst 20 år och även ha tillräckliga kunskaper i svenska språket för att ta till sig teorin, ha god kommunikation med trafikläraren samt kunna hålla god service i sitt framtida yrke.
När man väl har kommit in på utbildningen gäller det naturligtvis att man sköter både de teoretiska studierna lika väl som de praktiska. Du ska har goda faktakunskaper, god körerfarenhet och vara van med att hantera fordonet i många olika situationer. Att få så många timmar undervisning och övningskörnig som krävs är ett generöst erbjudande från skolan som du som elev måste använda på bästa sätt!
Kan skolor utfärda körkort och förarbevis?
Körkort och förarbevis utfärdas av myndigheter och branschorganisationer efter att godkända praktiska och teoretiska prov har gjorts. Körkortsprov och förartester görs alltid med kontrollanter och provanordnare som är godkända av Transportstyrelsen eller aktuellt branschorgan. I många fall har skolan sådana förarprövare anställda hos sig och då rekommenderas att dessa ser elevernas körning under en längre tid, genomför provmoment stegvis och hjälper elever med det som behövs i det enskilda fallet. Genom att ha egna erfarna trafiklärare och godkända förarprövare kan gymnasier och vuxenutbildningar erbjuda möjlighet till följande körkort för den som så behöver i sin framtida yrkeskarriär:
• Traktorkort
• B-körkort för personbilar och tunga maskiner
• C-körkort för lastbil, CE för tung lastbil samt yrkeskompetensbevis för godstransport
• D-körkort, DE-körkort samt yrkeskompetensbevis för bussförare
• Truckkort av olika slag
• Förarbevis för maskiner som exempelvis grävmaskin, hjullastare, betongpump och kran.
Har skolan inte förarprövare eller godkända kontrollanter, men eleverna ändå har getts de förarfärdigheter som krävs, ska praktiska och teoretiska prov göras hos Transportstyrelsens eller branschens ordinarie kontrollanter.
Hur lång tid tar utbildningarna?
Gymnasieutbildningarna är treåriga och kan leda till maskinförarkort, traktorkort och körkort upp till DE-behörighet. Det betyder att du som går en inriktning mot exempelvis yrkesförare i lastbil kan vara behörig för att köra tung lastbil med släp redan vid 18 års ålder. I vanliga fall är åldersgränsen för lastbilskort 21 år.
Yrkesförarutbildningarna för vuxna omfattar 25-30 veckor beroende på vilken yrkesbehörighet du satsar på, dina förkunskaper, din ambition och skolans kursupplägg. Efter avslutad kurs kan du ha ett bussförarintyg eller lastbilskort samt yrkesförarkompetensbevis.
Med studierna finansierade av CSN och en god arbetsmarknad framför dig är detta ofta klokt investerad tid!
De tydligaste målen för gymnasieskolans tolv yrkesprogram är att förbereda och specialisera eleverna för framtida yrkesliv; efter utbildningen ska det vara möjligt att direkt påbörja ett jobb, en anställning eller vidarestudier på yrkeshögskola. För att ge goda kunskaper och erfarenheter av både teori och praktiskt arbete ingår flera veckors arbetsplatsförlagd utbildning (APL) – ett utmärkt sätt att skaffa praktik och kontakter i aktuell bransch.
De tre mest populära yrkesprogrammen på gymnasienivå är El- och energiprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet samt Fordons- och transportprogrammet. Förra läsåret gick nästan 40 000 ungdomar på något av dessa program och de flesta har målet inställt på ett yrkesliv där fordons- eller maskinanvändning och förarkompetens är helt centralt. Även tusentals vuxna läser liknande yrkesutbildningar på Komvux och satsar på fortbildning för en karriär med särskild förarkompetens, som lastbilsförare eller busschaufför.
Hela gymnasieskolans och Komvuxs utbildningar, kursupplägg och betygskriterier regleras av Skolverket. Enligt deras kursplaner för inriktningar mot fordon och transport, bygg och anläggning, naturbruk och driftunderhåll ska eleverna ges så mycket kompetens det går för att komma ut i arbetslivet. Det är särskilt viktigt att detta även sker i samarbete med näringliv och aktuell bransch. Skolverkets riktlinjer uppmanar till lärande i handhavande, kunskap och erfarenhet av flera fordon och maskiner - men enligt kursplanerna ges inga förarbehörigheter.
Det är alltså inte alls självklart att eleverna, som gått program och kurser enligt Skolverkets riktlinjer, får ett körkort för fordon eller förarbevis för maskiner som de hanterat på i skolan. Skolvärlden styr inte över körkortsvärlden - för att få en förarbehörighet är det andra myndigheters och organisationers rekommendationer och regelverk som gäller:
Transportstyrelsen reglerar alla krav, tillstånd, godkända utbildare och prov för att få körkort eller förarbevis. Branschorganisationerna TYA (Transport) och BYN (bygg) reglerar krav, utbildningar och intyg för exempelvis yrkesförarbevis och maskinförarkort. Andra branschsamarbeten reglerar krav för andra yrken och förarutbildningar.
Dessa organisationers krav och kursplaner ligger ofta nära Skolverkets krav och riktlinjer för kursinnehållet – alltså kan de ganska smidigt kombineras. Skolverket har även, i samråd med Transportstyrelsen och vissa branschorganisationer, tagit fram riktlinjer för hur förarutbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning ska integreras med ett yrkesmässigt perspektiv så att all utbildning fokuserar på elevens framtida föraryrke. Elever som har ett tydligt behov av traktorkort, B-körkort, lastbilskort, busskort, yrkeskompetensbevis eller maskinförarintyg för sin framtida yrkesroll bör alltså erbjudas dessa kunskaper och kort.
Flera gymnasieskolor och vuxenutbildare anpassar därför sina utbildningar så att elever och kursdeltagare kan få behörighet enligt Skolverket, Transportstyrelsens och branschorganisationernas kursplaner och regelverk samtidigt. Det är detta som leder till yrkeskunnande och jobb! Det är genom färdigheterna som ges av skolan, lite utanför Skolverkets självklara ramar, som gör eleverna rustade för arbetsmarknaden.
På de allra flesta skolor är man mycket mån om att ge eleverna detta. Särskilt vill man hjälpa elever som har hög potential att sköta en maskin eller ett fordon i ett yrkesliv direkt efter slutförd utbildning. De som är engagerade och flitiga både på de teoretiska passen, de praktiska övningarna och – inte minst – på sin arbetsplatsförlagda utbildning kan få ihop och visa tillräckliga kunskaper för ett godkänt förarbevis eller körkort. Detta är en fantastisk möjlighet som dessutom erbjuds i en studiemedelsberättigad skolform; du kan alltså få studiemedel från CSN och samtidigt ett efterlängtat körkort från skolan!
Detta kan dock bli dyrt och kostsamt för skolan som slits mellan ”att göra eleverna anställningsbara” och att endast följa Skolverkets riktlinjer vilket är den verksamhet de egentligen får pengar för. Körlektioner, särskilda praktiska och teoretiska kurspass, prövningstillfällen samt naturligtvis underhåll och bränsle till skolans fordon kostar mycket pengar, men för eleverna och kursdeltagarna är det ett värdefullt erbjudande om att både få yrkeskompetens och ett annars kostsamt körkort.
Vad kan skolor erbjuda?
Eftersom de yrkesinriktade utbildningarna har som mål att leda till anställningsbarhet eller vidare yrkesstudier blir stora delar av kursinnehållet fokuserat mot karaktärsämnen, yrkesämnen och praktik - ofta både på skolan och på verkliga arbetsplatser. Skolorna har utbildade och godkända yrkeslärare, förarprövare och handledare med egna erfarenheter från de yrken som eleverna läser mot. Skolan förfogar även över fordon och maskiner som används för praktiska övningar och övningskörning. Det är tillåtet för elever att övningsköra på skolan om de har körkortstillstånd från Transportstyrelsen, men skolans yrkeslärare eller handledare är alltid de som ansvarar vid dessa övningar. Därmed tillåts inte elever övningsköra om inte skolpersonalen finner dem lämpliga. Parallellt med de praktiska momenten läses naurligtvis en hel del teori och man kan inte gå vidare med att köra eller handha fordon och maskiner om man ännu inte har tillräckliga faktakunskaper som grund.
I alla utbildningarna ingår arbetsplatsförlagd utbildning (APL) där man tillsammans med en handledare på en arbetsplats ger eleven de kunskaper och erfarenheter som gör störst nytta för honom/henne. Det kan vara annat än körerfarenhet eftersom sådan måste genomföras under mycker reglerade och dokumenterade former.
Gymnasiet och vuxenutbildingen erbjuder alltså en hel del praktik och en väg till körkort eller förarbevis, men fullständig yrkeskompetens kräver ofta aktiva år inom yrken, yrkesfortbildningar eller bevis på erfarenhet. Som blivande yrkesförare på buss eller lastbil, både på gymnasiet och komvux, läser man dels en grundutbildning för C/CE-kort eller D/DE-kort och kompletterar sedan denna med sk yrkeskompetensutbildning (YKB). Yrkeskompetensutbildningen är en ”färskvara” och måste repeteras var femte år.
På gymnasienivå ges, förutom dessa yrkesinriktade karaktärskurser, även gymnasiets kärnämneskurser i exempelvis svenska, engelska, matte och samhällskunskap. Det ställs därmed ganska stora och ”spretiga” krav på dig som elev och kursdeltagare.
Vilka krav ställer skolan på den som vill gå dessa utbildningar?
Grundläggande krav för att bli antagen till maskinförarutbildning eller transportutbildning på gymnasienivå är godkända grundskolebetyg, men ska man ha möjlighet att få köra fordon och ta del av erbjudanden om körkortsläsning/övningskörning måste man även ha tillstånd från Transportstyrelsen (som för alla körkort). Tillståndet ställer krav på att eleven är lämplig att köra bil, har god hälsa och inte använder droger eller har begått trafikförseelser.
Komvuxs yrkesförarutbildningar till bussförare och lastbilsförare kräver motsvarande tillstånd från Transportstyrelsen samt att man redan har ett giltigt B-körkort. Man behöver vara minst 20 år och även ha tillräckliga kunskaper i svenska språket för att ta till sig teorin, ha god kommunikation med trafikläraren samt kunna hålla god service i sitt framtida yrke.
När man väl har kommit in på utbildningen gäller det naturligtvis att man sköter både de teoretiska studierna lika väl som de praktiska. Du ska har goda faktakunskaper, god körerfarenhet och vara van med att hantera fordonet i många olika situationer. Att få så många timmar undervisning och övningskörnig som krävs är ett generöst erbjudande från skolan som du som elev måste använda på bästa sätt!
Kan skolor utfärda körkort och förarbevis?
Körkort och förarbevis utfärdas av myndigheter och branschorganisationer efter att godkända praktiska och teoretiska prov har gjorts. Körkortsprov och förartester görs alltid med kontrollanter och provanordnare som är godkända av Transportstyrelsen eller aktuellt branschorgan. I många fall har skolan sådana förarprövare anställda hos sig och då rekommenderas att dessa ser elevernas körning under en längre tid, genomför provmoment stegvis och hjälper elever med det som behövs i det enskilda fallet. Genom att ha egna erfarna trafiklärare och godkända förarprövare kan gymnasier och vuxenutbildningar erbjuda möjlighet till följande körkort för den som så behöver i sin framtida yrkeskarriär:
• Traktorkort
• B-körkort för personbilar och tunga maskiner
• C-körkort för lastbil, CE för tung lastbil samt yrkeskompetensbevis för godstransport
• D-körkort, DE-körkort samt yrkeskompetensbevis för bussförare
• Truckkort av olika slag
• Förarbevis för maskiner som exempelvis grävmaskin, hjullastare, betongpump och kran.
Har skolan inte förarprövare eller godkända kontrollanter, men eleverna ändå har getts de förarfärdigheter som krävs, ska praktiska och teoretiska prov göras hos Transportstyrelsens eller branschens ordinarie kontrollanter.
Hur lång tid tar utbildningarna?
Gymnasieutbildningarna är treåriga och kan leda till maskinförarkort, traktorkort och körkort upp till DE-behörighet. Det betyder att du som går en inriktning mot exempelvis yrkesförare i lastbil kan vara behörig för att köra tung lastbil med släp redan vid 18 års ålder. I vanliga fall är åldersgränsen för lastbilskort 21 år.
Yrkesförarutbildningarna för vuxna omfattar 25-30 veckor beroende på vilken yrkesbehörighet du satsar på, dina förkunskaper, din ambition och skolans kursupplägg. Efter avslutad kurs kan du ha ett bussförarintyg eller lastbilskort samt yrkesförarkompetensbevis.
Med studierna finansierade av CSN och en god arbetsmarknad framför dig är detta ofta klokt investerad tid!
Skärpning behövs inför förarprov till körkort
korkort Varje sommar är trycket högt på alla platser där det ordnas förarprov – det vill säga uppkörningar och teoriprov för körkort. Främst för att... Läs mer
Kunskapskrav för maskinförare ändras dramatiskt
Under hösten har maskintillverkargiganten Caterpillar lanserat två nya bandgrävare med automatiserade digitala gräv- och mätsystem som standard. Sensorer och datorer är inte längre något valbart tillv...
Från nästa vecka får du betala ny körkortsavgift
Från och med 1 januari 2018 gäller en ny körkortsavgift som alla körkortstagare behöver betala till Transportstyrelsen. Tidigare har man, för att skaffa ett körkort, betalat flera avgifter för bland a...
Första simulatorn för tunga godståg till lokförarutbildning
Tidigare i höstas levererade VTI (Statens oberoende Väg- och Transportforskningsinstitut) sin första simulator för tunga godståg. De har i åratal utvecklat tågsimulatorer, sammanställt hårdvara och eg...
Nya regler för hjälmar på MC, moped och terrängfordon
För dig som använder (eller borde använda) hjälm på fordon eller maskiner är det av stor vikt att hålla koll på Transportstyrelsen skyddshjälmsföreskrifter. Däri tydliggörs vilka regler som gäller för...
Utveckling av säkrare drönare utan pilot
Just nu utvecklas branschen kring obemannade luftfarkoster, så kallade drönare eller UAV, i rasande fart. Det som för några år sedan eventuellt kändes som en surrande fluga är nu högteknologisk magi....