Sveriges snabbtåg är inte så snabba

Sveriges snabbtåg har den sämsta punktligheten i hela Europa, att resa med X2000 går sämre och långsammare än med de flesta andra europeiska snabbtåg visar färska undersökningar. Vårt järnvägsnät är dessutom föråldrat och nerslitet, många förseningar beror just på detta dåliga underhåll av banvallar, spår, ledningar och signaler. För att göra situationen ännu sämre är det också trångt på spåren - många olika tåg för gods, långväga resenärer och dagliga pendlare trängs på samma sträckor. Både resenärer, lokförare och ombordpersonal berörs av förseningar eller teknsikt krångel under sina tågresor.

Stora summor behöver investeras i den svenska tågtrafiken och flera lösningar för detta diskuteras regelbundet. Att renovera och underhålla befintlig infrastuktur är priotirterat, men det finns även långtgående planer på att skapa något nytt. De nya moderna spåren och tågen skulle kunna vara så kallade högshastighetståg. Sådana färdas i 250-320 km/tim på egna spår, med modernaste tekniken och med goda möjligheter att hålla tidtabellerna. När dessa är i bruk lämnas mer även bättre plats på de äldre stambanorna och spåren till den nuvarande trafiken.

Sedan 2014 har regeringen tillsatt en särskild grupp, Sverigeförhandlingen, som fått i uppgift att utreda behov och möjligheter för en modern höghastighetsbana mellan Sveriges tre största städer: Stockholm, Göteborg och Malmö. Vinsterna i restid för dem som vill ta sig snabbt mellan Stockholm-Göteborg eller Stockholm-Malmö är stora. Andra vinster så som exempelvis sociala, arbetsmarknadsmässiga, infrastrukturella och samhällsekonomiska har också utretts. Likaså bästa möjliga sträckning och förslag på var stationerna ska läggas. Just nu sysslar Sverigeförhandlingen med att diskutera och formulera möjliga avtal med kommuner och regioner längst den tänkta höghastighetsbanan. Lokala aktörer och kommuner måste nämligen vara medfinansiärer om detta jätteprojekt ska kunna förverkligas.

Höghastighetsbanans effekter, kostnader och tekniska lösningar har debatterats högljutt på många håll. Argumenten är många, båda för och emot. I slutet av 2017 ska Sverigeförhandlarna vara klara med sitt arbete och presentera sina förslag för regeringen. Utfrån detta underlag kommer regeringen fatta beslut om huruvida man vill satsa på att lösa järnvägens utmaningar med en modern höghastighetsbana eller priotritera satsningar på de befitliga järnvägsspåren.