Det är ingen större hemlighet att det svenska tågnätet och hundratals mil räls är i behov av underhåll och reparation. Många av dagens problem i tågtrafiken kan härledas till dåligt underhåll och eftersatta spår eller ledningar. Att ta hand om rälsen kommer att vara en av de största kostnaderna och mest omfattande investeringarna för Sveriges järnvägar framöver.
För att utveckla nya och bättre alternativ till de gamla rälslösningarna har Trafikverket tillsammans med Luleå tekniska universitet och Järnvägstekniskt centrum tagit fram en ny produkt som förhoppningsvis kan förenkla, effektivisera och spara på underhållsarbetet i framtiden. När dagens räls är utsliten eller förstörd bryter man bort hela rälerna och ersätter med helt nya. Den nya idéen går ut på att ersätta rälens utslitna ytskikt, den så kallade slitbanan, med en stålskena. Stålskenan kallas Rerail och Trafikverket är först i världen med att testa uppfinningen i trafikerat spår:
Redan nu i juni börjar man använda Rerail på bangården i Luleå där de dagliga godstågen, tyngden och tätheten mellan dem är tillräcklig för att ge relevanta mätresultat som kontinuerligt följs upp. Testet ska visa vilken motståndskraft den nya ytan har mot utmattning, slitage och deformation. Dessutom är det viktigt att Rerail har rätt ledningsförmåga eftersom rälsen används för strömledning till loken. Stålet som används i produkten är härdat och mycket tåligt, det är samma sorts metall som används i exempelvis
entreprenadmaskiner. Skiktet verkar hålla bättre än dagens räls och endast 12 procent av rälsen behöver bytas istället för dagens behov av fullt utbyte. Metoden uppfattas som både ekonomisk och klimatsmart.
-
Produkten kan spara tid och pengar genom att den förlänger rälsens livslängd och minskar underhållsbehovet. Den är dessutom positiv för miljön eftersom man inte behöver byta hela rälsen. Och ju mindre räls som tillverkas, desto lägre blir utsläppen av koldioxid. Att tillverka ett ton järnvägsräls orsakar koldioxidutsläpp på ett ton, säger Trafikverkets spårspecialist Matthias Asplund.
Om tre år ska testrälsen demonteras och analyseras, därefter bestämmer Transportstyrelsen om fortsatt och spridd användning av produkten.
Vill du vara med och köra tåg på framtidens rälsar, med eller utan Rerail,
kan du läsa mer här om hur du blir tågförare, hittar en lokförarutbildning och skaffar förarbevis för tåg.