Förra året startade ett par gymnasieskolor attraktiva inriktningar på e-sport, det vill säga elektronisk sport där lag eller enskilda spelare spelar data- eller tv-spel mot varandra. På Arlandagymnasiet är detta en framgångsrik satsning på skolans idrottsprofil där e-sport får liknas vid annan sport som görs på skoltid och ger betyg i ämnet ”specialidrott”.
Från hösten 2016 startar även en eftergymnasial utbildning i e-sport. Det är Strömbäcks folkhögskola som startar en utbildning med intriktning på Sveriges mest populära datorspel:
Counter-Strike.
Counter-Strike är ett first-person-shooter-spel som mestadels spelas över nätet med både fysiska medspelare och motståndare. Den enskilda spelaren ingår i ett lag, en så kallad klan, som spelar mot andra klaner i olika miljöer. En duktig spelare kombinerar många olika styrkor och förmågor som strategi, snabbhet, klansamarbete och naturligtvis vapenskicklighet. Counter-Strike-matcher spelas över hela världen och i åratal har turneringar och mästerskap ordnats både i Sverige och internationellt. Flera miljontals dollar har betalats ut till de segrande lagen och Sverige ligger i den absoluta toppen bland vinnarländerna.
Under utbildningen på Strömbäcks folkhögskola kommer deltagarna kunna fokusera heltid på att bli ännu bättre e-sportare, särskilt i spelet Counter-Strike. Målet med utbildningen är naturligtvis att stötta och utveckla flera framgångsrika spelare och laguppställningar. Vägen dit kommer att gå via träning och erfarenhetsbygge vid spelskärmar, men även mental träning och fysisk aktivitet för att både huvudet och kroppen ska vara i toppform inför viktiga spelsituationer. Den mentala inställningen och möjligheten att orka sitta i spelställning långa timmar - i både medgång och motgång - kräver en hel del.
Att ägna sig åt denna form av heltidsstudier berättigar även till studiemedel på heltid. CSN kommer att bevilja vanligt studiestöd, både bidrag och lån, för den som antas till folkhögskolans Counter-Strike-utbildning.
Det kan tyckas lite märkligt eftersom de utbildningar som ger rätt till studiemedel vanligtvis ska leda till gymnasiekompetens, ha en tydlig inriktning mot yrkesutbildning eller ökade möjligheter till jobb. Exempel på sådana CSN-godkända utbildningar är
yrkeskurser och
förarutbildningar. Genom rätt val av gymnasie- eller vuxenutbildning kan man skaffa sig olika körkort, maskinförarkort, skepparintyg och lokförarbevis på skoltid och med studiestöd. Att göra detta på heltid är dock ovanligt eftersom de flesta utbildningar även kräver allmänna ämnesstudier som matte och engelska vid sidan om.
Viktigt att uppmärksamma i sammanhanget är att Skolverkets ordinarie kursplaner vanligtvis inte ger några förarintyg eller körkort. Det är istället skolornas egna satsningar och samarbeten med transportbranschen leder till förarintyg och yrkeskompetens för många elever – läs mer här om hur det fungerar då
gymnasier och vuxenutbildningar leder till förarintyg och jobb.
Kanske borde framtida förautbildningar kunna erbjudas där hela fokuset är att få ett busskort eller lastbilskort? Det vore inte helt orimligt nu när yrkesförarbristen riskerar att bli akut i Sverige. Till och med mer akut än bristen på Counter-Strike-spelare.