Skogsskötseln anpassas efter friluftslivet

Det är tydligt att skogen har en stark plats i det svenska medvetendet, bland annat som en plats för friluftsliv och rekreation, men även som en viktig inkomstkälla och industrigren.

Många svenskar har skogen som sin arbetsplats och viktigaste inkomstkälla. De allra flesta svenskar vistas även gärna i naturen på fritiden och gör det då av många olika anledningar – man söker naturnära friluftupplevelser, skogsvistelser upplevs ge hälsa och välbefinnande, lek och samvaro utomhus uppskattas, skog och mark används som lärplats för kunskaper om miljö och kulturarv. Ofta uppskattas även naturen för intellektuell och andlig inspiration eller avslappning.

Det har gjorts flera värderingsstudier bland både skogsägare och allmänhet som visar vilken vikt man lägger vid skogens skilda värden som virkesproduktion, inkomstkälla, rekreationsmöjlighet och biologisk mångfald. Alla verkar lägga ett stort värde i att behålla mångfalden, kulturarvsmiljöerna och möjligheter till naturupplevelser eller rekreation. Helst vill man göra detta utan att förlora ekonomiska värden för den som äger skogen. Skogsägare som bor på sin mark tenderar att värdera virkesproduktionens betydelse högre än de som bor en bit ifrån sin skog och mark, men i övrigt är alla tillfrågade tämligen överens.

Detta berörs i ett rykande färskt och nyutgivet kapitel i det digitala läroboksmaterialet ”Skogsskötselserien”. Läromedlet riktar sig till främst till högskolestuderande och yrkesverksamma inom skogsskötsel, men många fler kan ha glädje av det. Inte minst intressant är den nya delen som handlar om friluftsliv och rekreation i skogsmark.

Lärobokstexten påpekar vikten av att skogsägare som vill behålla goda relationer till omgivningen, hålla sina marker öppna för allmänheten och eventuellt tjäna ekonomiskt på turism eller skogsvistelser bör anpassa sin använding och sin skötsel av skogen efter besökarnas önskemål. Enligt skogvårdslagen ska skogsskötsel ske med hänsyn till allmäna intressen och där är tillgängligheten till skog och mark central. Allra bäst blir det förstås om dessa mjukare värden kan kombineras med återkommande avverkning och skötsel, samt god ekonomi för skogsbruket.

Undersökningarna visar vidare att vi vistas ute lika mycket som på sjuttiotalet, vi vistas hellre utomhus på sommarhalvåret och ungefär hälften så mycket på vintern. Allra helst promenerar eller motionerar man, precis som människor gjort i nästan hundra år sedan fritid och friluftsliv etablerades i Sverige. Två förändringar de senaste decennierna är att bärplockandet och barnens fria utlek har minskat; vi vilar mer i naturen och barnens egna äventyr har ersatts av mer ordnade utflykter.

De flesta skogsbesök görs i skogar nära bostaden eller fritidshuset, man vill helst inte röra sig mer än 2 km från sitt hus till det gröna. För att ta sig till grönområden i stadsmiljö minskar det uppskattade avståndet till endast ett par hundra meter. Människor vill alltså ha naturen nära!

Skött skog uppskattas mer än oskött; vindfällen, ris och förstört markunderlag upplevs mycket negativt. Uppvuxen skog med god framkomlighet på små stigar och vackra leder rankas högst.

Skogsbesökare är starkt negativa till körskador, hjulspår, avverkningsrester eller spår av skogsmaskiner – detta försämrar både framkomligheten och naturupplevelsen avsevärt. Därför rekommenderas den som vill hålla sin skog tillgänglig för allmänheten att anpassa uppväxtmetoder, gallring, röjning och avverkning efter detta. För att undvika körskador med skogmaskiner och marktransporter bör man köra dessa under tider på året då underlaget har bättre bärighet; på tjälad mark under de kalla årstiderna eller när marken torkat ordentligt under sommaren.

Att sköta och röja i skogen för att framhäva olika landhöjningar, öppna för utsikter och vackra vyer eller framhäva spännande stenblock eller unika växter uppskattas och gör naturen ännu mer attraktiv. Att ordna öppna ytor för vila, låta vegatationern bli tät och uppväxt för att avskärma eller dölja, samt ordna platser för parkering eller samling uppskattas.

Ytterligare tips för harmonisering med skogbesökarnas önskemål gäller röjning av enskilda träd. Det kan vara en god idé att bibehålla och förstärka den naturliga variationen eller särskilt gynna och synliggöra växtlighet som kan förhöja upplevelserna. Exempel är blommande, ovanliga eller på andra sätt avvikande träd.

Förhöjda kostnader för minimering av körskador, undvikande av fula avverkningsområden eller regelbunden skötsel som gör skogen mer tillgänglig och attraktiv kan vara väl motiverade. Förutom att ovanstående åtgärder minskar konflikter kan de även innebära ekonomiska möjligheter för pivata markägare. Kommunalt eller staligt skött mark och skog måste i ännu högre grad anpassas efter allmänhetens önskan för att främja hälsa, upplevelser och positivt nyttjande av vår allemansrätt. Alla ska känna sig välkomna i skogen – och tillsammans ta ansvar för att den får vara så vacker som den är!

Vill du arbeta i skog och mark med motordrivna sågar och skogsmaskiner finns det flera utbidlningsvägar. Oavsett om du är yrkesverksam eller endast fritidsengagerad privatperson kan utbildningar för motorsågskort, maskinkort, traktorkort och körkort för terrängfordon vara givande och kloka investeringar.