Rekordmånga fritidsbåtar och skeppare hamnade i sjönöd

De allra flesta sjöräddningar på svenska vatten sker under somrarnas fritidsbåtssäsong. I år var antalet insatser ovanligt många, så många räddningsaktioner till sjöss har inte gjorts sedan sommaren 2007.

Sjöfartsverket ansvarar för räddningsaktioner och sjuktransporter på de större svenska sjöarna och längst kusten. De flesta insatserna görs i nära samarbete med bland andra myndigheter, försvarsmakten, polisen, lokala räddningstjänster, rederier och frivilligorganisationer. Den största ideella organisationen som bidrar med kompetens, räddningspersonal och fartyg är Sjöräddningingssällskapet. Under årets gångna fritidsbåtsäsong skickades frivilliga från Sjöräddningssällskapet ut i nästan 80% av räddningsinsatserna.

De flesta av kalenderårets sjöräddningsfall inträffar under månaderna maj – september, och i topp av dessa ligger juli som den månad då flest båtar och skeppare hamnar i nöd. Antalet sjöräddningsinsatser under maj till september ökade i år jämfört med föregående år, från 724 insatser till 899. Över 80% av dessa gällde fritidsbåtar.

Även Sjöräddningssällskapet noterar att detta varit en av de mest intensiva somrarna någonsin. Både mer och mindre akuta incidenter verkar ha ökat. Fler fritidsbåtsägare än någonsin har bett om hjälp vid händelser som inte klassas som räddningsinsats, exempelvis motorstopp och tamp i propellern. De vanligaste "riktiga" larmorsakerna är grundstötning och maskinhaveri. Övriga vanliga larm handlar ofta om att drivande båtar observerats, att någon hamnat i hårt väder och att anhöriga saknar kontakt med den som befinner sig till sjöss.

Bakgrunden till att larmen ökat detta år verkar delvis vara att säsongen startade så tidigt med fint majväder så fler tog ut sin båt redan under försommaren och fler incidenter hann därmed inträffa. Under högsommaren var det istället det dåliga vädret som orsakade nödsituationerna då många fritidsseglare, främst på västkusten, tvingades röra sig till havs i väder, vind och situationer som man annars undvikit.

Sjöfartsverket noterar även att de fått avsevärt fler direktlarm från portabla nödsändare, så kallad PLB. Sådana ger direkt och blixtsnabbt korrekt info om sändarens position och identitet till flygräddningscentralen. Det kan innebära stora tidsvinster i allvarliga nödlägen och dessutom fungerar PLB även utanför täckningsområdena för mobiltelefoner. Att personer i sjönöd saknar möjlighet att kommunicerare genom mobiler som blivit våta eller är utan täckning har tidigare uppmärksammats som ett stort problem för sjösäkerheten. Läs mer om detta här.

För att öka sjösäkerheten, undvika nödlägen till sjöss och veta hur man bör agera ombord i en svår sitaution rekommenderas att du som har eller kör båt går en båtförarutbildning inför nästa säsong. Än finns gott om tid att skaffa en kustskepparexamen eller ett förarintyg för fritidsbåt.