Höghastighetståg eller flyg i framtiden?

De flesta av världens stora och ledande ekonomier har, eller kommer inom kort att ha, höghastighetståg som kan köra upp mot 360 km/h. Dessa körs på särskilda spårbanor som byggts och anpassats helt efter de nya tågen, de är effektiva samt uppfattas som både bekväma och leveranssäkra. Eftersom de inte delar spår med annan tågtrafik håller de sin tidtabell med större punktlighet och de lämnar även mer plats för lokaltrafik och godstrafik på de äldre, ordinarie spåren.

Sedan en tid förs diskussioner om hur och när sådana tåg skulle kunna bli verklighet i Sverige – och naturligtvis om det är värt investeringen i denna typ av infrastruktur. Planeringar pågår för höghastighetståg mellan Sveriges tre största städer med ett antal mellanliggande stationer. Detta moderna järnvägsbyggande skulle kunna vara klart om drygt 20 år och beräknas kosta kring 170 miljarder kronor. Summan ska delvis delas av kommuner och regioner där den framtida banan planeras passera.

Flera rapporter och förundersökningar har gjorts och idag, måndag 1 februari, hölls ett uppstartsmöte där man presenterade planerna för den framtida höghastighetsjärnvägens sträckningar Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Tretton mellanstationer föreslås och presenterades som en del av förslaget. Dessutom informerades berörda kommuner och regioner om hur förhandlingsprocessen fortsätter angående linjesträckning, stationslägen, medfinansiering och bostadbyggen kring järnvägen. Betydelsen av att vara en mellanstation för höghastighetstågen förväntas bli stor, men så förväntas även investeringskostnaden bli.

Undersökningar och prognoser som PWC, KTH och Transportstyrelsen gjort utifrån erfarenheter av utländska höghastighetståg, resevaneundersökningar och expertutlåtanden visar att införande av höghastighetståg ger en överflyttning av resor från flyg och bil – till de nya tågen. Befolkningen väljer gärna det bekväma tåget och dessutom skapas nya resvanor och nya resenärer tillkommer.

Internationella studier och erfarenheter visar hur bra den snabba och punktliga tågtrafiken mellan ändstationerna fungerar, men de svenska höghastighetsbanorna planeras att användas även för mellanliggande orter och regional trafik. Man hoppas att stopp vid fler stationer ska underlätta för pendlare till arbete och studenter i berörda städer (flera högskoleorter föreslås få stationer) samt öka tillgängligheten för exempelvis flygplatser längs sträckningen. Hur sådant kommer att bli vet man ännu inte helt bestämt. Trafikvolymen i regionerna väntas hur som helst bli mycket större då den sammanlagda spårkapaciteten på nuvarande stambanor och höghastighetsbanorna flerdubblas i jämförelse idag. Det är även tydligt att höghastighetstågen skulle passa bra i ett så glesbefolkat land som Sverige där vi behöver resa effektivt mellan landets huvudorter.

Höghastighetstågen kan även komma att konkurrera ut flyglinjerna mellan exempelvis Göteborg och Stockholm. Med en hastighet på 300 km/h skulle tåget kunna ta resenärer från huvudstaden till Göteborg på 2,5 timme och till Malmö-Köpenhamn på 3 timmar. Alla studier och all statistik visar ett tydligt samband mellan restid och val av transportsätt för persontrafik; Om en tågresa blir lika snabb som en flygresa inklusive anslutningsresa och terminaltid väljer fler resenärer tåget eftersom det är bekvämare. Om tågresan drar sig ner mot två timmar blir tåget snabbare än flyget och då visar det sig internationellt att 90-100% väljer tåg!

Därmed kommer troligen en del inrikesflyg på kortare flygsträckor ersättas av höghastighetståg när dessa är i bruk, men tågen kommer även kunna kunna mata resenärer till flygplatser som Skavsta och Landvetter så att passagerare till längre flygresor få en bättre resväg.

PWC menar att tågresorna år 2039 (när nya tågen varit igång i fem år) kan utgöra 70% av det totala resandet mellan Stockholm och Göteborg. Det skulle innebära en kraftig förskjutning från resor med flyg till förmån för tåget. KTH:s beräkningar visar att 60-70% av marknadsandelarna av resandet mellan ändstationerna kan tas av höghastighetstågen, men hur resenärerna väljer kring de mellanliggande stationerna är mer oklart. Flera skeptiska röster har dock höjts mot dessa höga siffror – alla är inte övertygade om höghastighetstågens förträfflighet eller resenärernas framtida val.

Oavsett menar forskarna att trafikvolymen kommer att öka och bidra till regional utveckling, vidgade arbetsmarknader och större valfrihet. Så dagens upptaktsmöte var av stor vikt!

Hur höghastighetstågen påverkar annan persontrafik, yrkeschafförer, tågförare eller ombordpersonal på inrikesflyg eller regionaltåg är i nuläget oklart. De med yrkesförarkompetens i storstadsregionerna kan behöva omskola sig, men som tågförare har du alltid möjlighet att utbilda dig för nya och moderna tågmodeller vartefter sådana startar på det svenska järnvägsnätet. Läs mer på vår sida om att bli tågförare.

Och du som i nuläget drömmer om att köra riktigt snabba tåg kan med allt större säkerhet se dina drömmar slå in i framtiden!