Vrak efter fritidsbåtar behöver tas om hand

Under vinterhalvåret blir alltid några båtar kvar i isigt vatten och vid bortglömda bryggor, varje vår och sommar ligger ett antal båtar övergivna utan att pysslas om, varje höst påminner fallfärdiga båtar oss om det är klurigt att skrota båtar i vårt land. Uppsakttningsvis finns runt 100 000 fritidsbåtar som borde skrotas, men få av dem tas om hand alls.

Fritidsbåtar har varit ett viktigt inslag i många svenskars liv sedan 1920-talet, de gamla träbåtarna vårdas ofta noga. På 1970-talet exploderade tillverkningen av båtar i glasfiber och plast, dessa har också skötts bra och varit mycket hållbara fram till idag. Inte förrän nu, en bit in på 2000-talet, har det uppstått ett större behov av att kunna skrota och/eller återvinna sin båt. Hittills har det endast funnits två båtskrotar - en i Göteborg och en i Stockholms skärgård. Det har naturligtvis varit både dyrt och svårt att få dit sin båt, inte minst om den mest liknar ett vrak eller om man redan lagt ner sitt liv som aktiv båtförare. Många har helt enkelt lämnat kvar sin båt där den senast användes, en flytt vore för besvärlig.

För att underlätta omhändertagandet av gamla båtar eller vrak har båtskroten på Muskö inlett ett samarbetsprojekt för att skapa hållbara processer och lösningar för omhändertagande av uttjänade fritidsbåtar. Målet är att minska nedskräpning, erbjuda frakt och se till att återvinna eller källsortera båtmaterialet. De tar numera emot båtar på flera uppsamlingsplatserruntom i Sverige, från hela landet, små båtar och större skepp, brunna eller skruttiga i trä, uttjänta i glasfiber, mest privatägda objekt och några från båtklubbar.

Förhoppningen är naturligtvis att fler båtar ska skrotas på ett klokt och miljövänligt sätt, men än så länge är incitamenten inte så stora och omkostnaderna ganska omfattande. Vi hoppas att allt fler båtägare, i framtiden, enklare kan ta hand om sin båt när den inte längre ska guppa till sjöss.