Tusentals skepp blir båtar, men kustskepparintyget kvarstår.
En farkost på vatten, utrustad med någon form av roder kallas fartyg. Alla fartyg delas in i skepp och båtar: De som har en längd på 12 meter och bredd på 4 meter är ett skepp. Mindre fartyg är båtar. De längre fartyg som används för fritidsbruk är fritidsskepp, de mindre är fritidsbåtar.
Reglerna för registrering, mätning och inteckning är idag olika för skepp och båtar: Ett skepp måste registreras i fartygsregistret med särskilt mätbrev. Skrivningar om rätt till ägande, inteckning och pantsättning måste också finnas. Båtar behöver inte finnas i fartygsregistret och de kan byta ägare och/eller pantsättas enklare. Regeringen har nu lagt fram ett förslag för att ändra definitionen av ett skepp till "fartyg längre än 24 meter", istället för nuvarande 12 meter. Det skulle exempelvis innebära att fartyg som är 12-24 meter inte längre behöver skeppsmätas som tidigare vilket sparar en hel del adminstration samt tiotusentals kronor för den fartygsägare som slipper göra mätning. Båtar över 15 meter kommer troligen behöva registreras, men under enklare rutiner, i fartygsregistret. Det kommer att kosta en mindre summa som inte landar i närheten av summan för en skeppsmätning.
Förslaget väntas läggas fram som en proposition för godkännande i riksdagen. Det råder idag ingen oenighet mellan partierna och de tillfrågade remissinstanserna är postitiva. Allra mest positivt blir det för alla dagens fritidsskepp och dess ägare som befrias från flera krav.
Hos Transportstyrelsen finns idag ca 3300 skepp som är 12-24 meter, av dem är 1200 fritidsfartyg som mäter 12-14.99 meter. Det kommer att innebära att tusentals skepp blir båtar då ändringen träder i kraft enligt förslaget - det vill säga i februari 2018.
Dock har detta ännu inte kopplats ihop med rekommendationerna kring båtförarutbildningar. Där gäller fortfarande regeln att den som framför en fritidsbåt/fritidsskepp över 12x4 meter måste ha så kallat kustskepparintyg, enligt Nämnden för Båtlivsforskning (NfB).
Mer om sjö- och båtförarutblildningar kan du läsa via denna länk.
Reglerna för registrering, mätning och inteckning är idag olika för skepp och båtar: Ett skepp måste registreras i fartygsregistret med särskilt mätbrev. Skrivningar om rätt till ägande, inteckning och pantsättning måste också finnas. Båtar behöver inte finnas i fartygsregistret och de kan byta ägare och/eller pantsättas enklare. Regeringen har nu lagt fram ett förslag för att ändra definitionen av ett skepp till "fartyg längre än 24 meter", istället för nuvarande 12 meter. Det skulle exempelvis innebära att fartyg som är 12-24 meter inte längre behöver skeppsmätas som tidigare vilket sparar en hel del adminstration samt tiotusentals kronor för den fartygsägare som slipper göra mätning. Båtar över 15 meter kommer troligen behöva registreras, men under enklare rutiner, i fartygsregistret. Det kommer att kosta en mindre summa som inte landar i närheten av summan för en skeppsmätning.
Förslaget väntas läggas fram som en proposition för godkännande i riksdagen. Det råder idag ingen oenighet mellan partierna och de tillfrågade remissinstanserna är postitiva. Allra mest positivt blir det för alla dagens fritidsskepp och dess ägare som befrias från flera krav.
Hos Transportstyrelsen finns idag ca 3300 skepp som är 12-24 meter, av dem är 1200 fritidsfartyg som mäter 12-14.99 meter. Det kommer att innebära att tusentals skepp blir båtar då ändringen träder i kraft enligt förslaget - det vill säga i februari 2018.
Dock har detta ännu inte kopplats ihop med rekommendationerna kring båtförarutbildningar. Där gäller fortfarande regeln att den som framför en fritidsbåt/fritidsskepp över 12x4 meter måste ha så kallat kustskepparintyg, enligt Nämnden för Båtlivsforskning (NfB).
Mer om sjö- och båtförarutblildningar kan du läsa via denna länk.
Viltolyckor ökar på vägarna – du är viktigast i att vända trenden
korkort I höstmörker och jakttider händer de flesta viltolyckorna på de svenska vägarna. Enligt statistiken är oktober-november allra värst. Under n... Läs mer