Framtidens drönare kräver samarbete och förnyad flygutbildning

Förra året genomförde Transportstyrelsen en stor genomlysning av den kommersiella marknaden för drönare - det vill säga obemannade flygfarkoster - i Sverige. Man ville utreda hur och av vem drönare används nu, hur de skulle kunna användas i framtiden, vad som gynnar dess utveckling och vad som behövs för att både marknaden och de tekniska innovationerna ska kunna nå sin fulla potential. För att det finns stor potential råder det ingen tvekan om.

Fritidsanvändningen av drönare i Sverige är mest för lek och nöje. Den kommersiella och organiserade användningen handlar oftast om fotografering och inspektion, ibland även övervakning. Eftersom drönarna kan komma åt att se saker på höga höjder, i svår terräng eller ge överblick på stora områden kan de spara tid och pengar på många olika sätt. De kan även minska miljöpåverkan och skynda på räddningsinsatser eller brottsutredningar.

All kommersiell använding av drönare kräver tillstånd och i alla fall av flygning med kamera måste exempelvis människors integritet skyddas. Trafiksäkerheten i luften och landets allmäna säkerhet måste också alltid värnas. Därför får man inte flyga drönare utom synhåll, de får inte störa mäniskor och djur, man får inte fota eller filma offenligt och man ska ha koll på flygplatsernas kontrollzoner samt säkerhetsklassade restriktionsområden. En del av reglerna fungerar utmärkt och andra ställer ibland till svårigheter och krångel. En del av svårigheterna kan, enligt Transportstyrelsens utredning, minskas genom justerat regelverk.

Utredning visar att marknaden ser många användningsområden där framtidens drönare kan vara till både glädje och nytta för näringsliv, organisationer, räddningstjänst och civilsamhälle. Dock måste delar av regelverket ändras: Krav på att drönaren alltid måste vara inom synhåll försvårar inspektions- och övervakningsjobb, kameraövervakningslagen försvårar vissa utredningsarbeten och Luftfartverkets flygledning har problem då drönare och bemannade flyg hamnar tillsammans i luften. Det står även klart att fler myndigheter och organisationer behöver samarbeta - både i Sverige och inom hela EU - för att tillsammans hitta framtidens former och ramverk för drönarflygningar. Inom EU pågår ett utvecklingsarbete och i Sverige är man redan igång med flera samverkansprojekt. Nya svenska regler väntas komma i slutet av året eller i början av 2018.

Förutom att många regler är föråldrade eller endast anpassade för flygmaskiner med piloter i, är även dagens flygutbildningar dåligt anpassade för obemannade flygfarkoster. Exempelvis saknas relevant utbildning i mörkerflygning för drönare. Detta måste också ändras för att möta framtidens krav.

Läs mer om Transportstyrelsens utredning och rapport i denna artikel.