Dödssiffrorna minskar inte
År 2000 dödades 591 personer i trafiken, tio år senare hade den siffran sjunkit till 266. Under det decenniet hände mycket med trafiksäkerheten, satsningar gjordes och siffrorna förbättrades således. Därefter har den positiva trenden tyvärr stannat upp. De senaste fem åren har dödssiffrorna varierat mellan 260-310 offer och regeringens trafiksäkerhetsmål riskerar att inte kunna uppfyllas. Målet är att dödssiffrorna inte uppgår till mer än 220 personer per år från och med år 2020.
Även om det alltså hänt en hel del med trygghet och säkerhet i den svenska trafiken, behöver mer göras. Många, relativt enkla, lösningar som minskade antalet dödsoffer gjordes i början av 2000-talet, men för att komma vidare från den ”platå” vi hamnat på måste djupare och mer avancerade åtgärder sättas in.
Enligt intresseorganisationen Motormännens Riksförbund handlar det bland annat om ett större ansvar för oskyddade trafikanter som cyklister och gångtrafikanter, men även bilisternas förutsättningar kan förbättras. Till exempel borde många större vägar mötessepareras, indragningarna på trafikpoliser stoppas och satsningen på landsbygdstrafiken ökas. Det är tydligt att länen med sämst vägar och minst vägunderhåll har de högsta dödssiffrorna per capita. De senaste tio åren har antalet omkomna per invånare varit tre gånger högre i Jämtland än i Stockholm.
Visionen om förbättrad trafiksäkerhet kombineras just nu med regeringens rykande färska budget där vägunderhållet får en halv miljard mindre i anslag. Detta oroar många och Motormännen har nyligen uttalat sig om att de inte kan acceptera de föreslagna nedskärningarna. De påpekar att våra vägar är en av landets viktigaste tillgångar då 90 procent av våra resor på vägar och 80 procent av allt gods som transporteras i Sverige fraktas på väg. Höjda anslag och bättre förutsättningar för säkra och framkomliga vägar formuleras som krav från Motormännens senaste kongress. De menar att detta är en förutsättning för tillväxt och välfärd.
Och för ökad trygghet och minskade dödssiffror i framtiden.
Även om det alltså hänt en hel del med trygghet och säkerhet i den svenska trafiken, behöver mer göras. Många, relativt enkla, lösningar som minskade antalet dödsoffer gjordes i början av 2000-talet, men för att komma vidare från den ”platå” vi hamnat på måste djupare och mer avancerade åtgärder sättas in.
Enligt intresseorganisationen Motormännens Riksförbund handlar det bland annat om ett större ansvar för oskyddade trafikanter som cyklister och gångtrafikanter, men även bilisternas förutsättningar kan förbättras. Till exempel borde många större vägar mötessepareras, indragningarna på trafikpoliser stoppas och satsningen på landsbygdstrafiken ökas. Det är tydligt att länen med sämst vägar och minst vägunderhåll har de högsta dödssiffrorna per capita. De senaste tio åren har antalet omkomna per invånare varit tre gånger högre i Jämtland än i Stockholm.
Visionen om förbättrad trafiksäkerhet kombineras just nu med regeringens rykande färska budget där vägunderhållet får en halv miljard mindre i anslag. Detta oroar många och Motormännen har nyligen uttalat sig om att de inte kan acceptera de föreslagna nedskärningarna. De påpekar att våra vägar är en av landets viktigaste tillgångar då 90 procent av våra resor på vägar och 80 procent av allt gods som transporteras i Sverige fraktas på väg. Höjda anslag och bättre förutsättningar för säkra och framkomliga vägar formuleras som krav från Motormännens senaste kongress. De menar att detta är en förutsättning för tillväxt och välfärd.
Och för ökad trygghet och minskade dödssiffror i framtiden.
Viltolyckor ökar på vägarna – du är viktigast i att vända trenden
korkort I höstmörker och jakttider händer de flesta viltolyckorna på de svenska vägarna. Enligt statistiken är oktober-november allra värst. Under n... Läs mer